Klimatåtgärder får inte
minska livsmedelsproduktionen
Det pratas mycket om klimat- och miljöåtgärder inom ramen för den nya CAP-reformen. Men många av de förslagen riskerar att minska på produktionen av livsmedel. Helt fel riktning, konstaterades under en paneldebatt på ett evenemang i Esse.
– Nej, det är helt fel. Vi sysslar i dag allt för mycket med onödigheter som äventyrar matproduktionen, säger Mikael Lasén, mjölkproducent i Pedersöre.
Lasén var en av de som förra veckans torsdag deltog i en paneldebatt om den finländska mjölksektorn på ett evenemang, som ordnades av Faba på Ahlviks mjölkgård i Esse i torsdags förra veckan. Frågan som han svarade på var om det är rätt att CAP-reformens åtgärder för miljö och klimat enligt beräkningar riskerar att minska matproduktionen i EU med 10-12 procent?
– Efter en pandemi och ett pågående krig står det klart att det är viktigt att hålla den nivå på matproduktionen vi har i dag. Det är absolut inte rätt att klimatåtgärder ska pressa livsmedelsproduktionen i en annan riktning. Är det rätt? Absolut inte, säger centerns europaparlamentariker Elsi Katainen (Renew, liberal), som också deltog i paneldebatten.
En annan deltagare, Marko Puhto, vd för Pohjolan Maito, sa så här:
– Med tanke på att världens befolkning växer och således behovet av mat beräknas växa mycket så blir sådana här förslag motsägelsefulla. Just nu har vi svält i Afrika så det är att gå åt fel håll att vidta åtgärder som minskar produktionen av livsmedel.
De gröna lämnar avvikande åsikt
Riksdagsman Peter Östman, Kd, höll inför paneldebatten ett inlägg som tangerade en problematik – eller en form av nytt element – i dagens beslutsfattande gällande jordbrukspolitiken. Han hänvisade till hans mångåriga arbete i utskotten som för fram betänkanden.
– När det gäller arbetet i jord- och skogsbruksutskottet slås jag av att oppositionen i dag oftare är överens med regeringen än De gröna. Trots regeringsansvar lämnar det partiet avvikande åsikt i många betänkanden, vilket i normal politik är en uppgift som hör till oppositionen, berättade han.
En annan viktig fråga som paneldebatten tog ställning till var mjölkpriset som varit varierande. Även här påverkar klimatåtgärder, vilket lett till höjda producentpriser. Hur ska dylika inslag av politiska förslag beaktas så att producentpriserna hänger med?
Mats Broända, representant för Mjölkföretagarna r.f. betonade vikten av att den höga kostnadsstrukturen i Finland gör att mjölkpriset här bör vara högre än medeltalet för Europa.
– Vi klarar oss inte om vi inte får ut ett högre mjölkpris. För att vi ska få det är det viktigt att vår förädlingsindustri håller en hög nivå för vi kan inte konkurrera med länder som producerar bulkvaror. Samtidigt måste vi också se till att vi fortsätter ha en ansvarsfull produktion där vi beaktar också klimat- och miljöaspekter, säger Broända.
Alltid olika parametrar
Marko Puhto konstaterade att historiskt har olika parametrar för den finska mjölkproduktionen betonats. Förr var det mjölkens kvalitet och nu är det ett lågt klimatavtryck som ligger i fokus.
– Det har också lanserats ansvarssystem som ger några cent till per mjölkliter och det här breddas nu hela tiden. Vi har gjort mycket men då behöver mjölkpriset följa med.
Mikael Lasén hade ett klart svar på vad mjölkens pris bör ligga på:
– Som mjölkproducent anser jag mjölkpriset vara dubbelt högre, säger han litet skämtsamt.
– Nu lägger vi tid på att beräkna koldioxidavtrycket men det viktiga är att vi får ut ett mervärde. Jag är också övertygad om att mjölkpriset kommer att höjas så småningom. Det sker naturligt den dagen det blir matbrist. Den är inte här nu, men dagen kommer närmare hela tiden.
Peter Östman betonade att dagens jordbrukare redan värnar om miljön och att deras primära uppgift ska vara att producera mat.
– Gällande prisfrågan vill jag också betona att vi inte har särskilt höga matpriser om vi ser till inkomstnivån i Finland. Jag är också övertygad om att finländarna är beredda att betala ett högre pris för inhemska livsmedel om alternativet är att köpa importerade, säger han.
Kostnadskrisen behandlades också och i synnerhet hur den påverkar investeringarna. Elsi Katainen anser att bankerna nu bör ha tålamod och att de vågar lita och satsa på jordbruksföretagarna.
– Det gäller i synnerhet när man ser att antalet generationsväxlingar i Finland är på en oroande låg nivå, säger hon.
Kritiserade finanssektorn
Peter Östman kritiserade finanssektorn och regelverket.
– Finanssektorn tolkar Baselregelverket för strikt och tillämpar för korta avbetalningstider. En anläggning som håller för produktion i trettio år kan inte behöva ha en avbetalningstid på 15 år. Det är fel av finanssektorn att strama åt detta.
Mats Broända bjöd på en historisk tillbakablick och konstaterade att det såg omöjligt ut när mjölkkvoterna infördes på 1980-talet. Men till slut luckrades systemet upp och när avtalsproduktionen introducerades för några år sedan påverkar det också investeringarna.
– System luckras upp, men det blir aldrig som det var förr. För att kunna bygga ut krävs samhällets och bankernas stöd. I dag krävs det mycket av den som ska investera men trots att tiderna ändras så stannar det inte utvecklingen. Ser vi framåt kommer det mjölksektorn att fortsätta utvecklas, men just nu är det svåra tider, säger han.
Mikael Lasén var inne på samma linje.
– Utvecklingen stannar aldrig av utan allt går vidare. Och alla ska äta varje dag och det gör att vår näringsgren behövs också i framtiden. Branschen har absolut en framtid.
En annan faktor som indirekt betonades under paneldebatten var att grunden för alla investeringar är att verksamheten på mjölkgårdarna och jordbruket överlag vilar på att det finns lönsamhet.