Klimatförändringen är ett faktum och någonting måste göras anser sakkunniga inom området.
– Det kan låta naivt, men vi har haft hot om pest, världskrig, kärnvapenkrig, oljekriser och finanskrisen. Här är vi människor ändå kvar och vår medelålder stiger hela tiden.
Med de orden inledde Gustav Rehnberg, ordförande för Täckdikningens understödsstiftelses fullmäktige seminariet om dränering och klimatförändringen i Esbo förra veckan. Rehnberg underströk att det skett många katastrofer under mänsklighetens historia och hur viktig fråga klimatförändringen är.
FN:s klimatpanel IPPC publicerade nyligen en klimatrapport. Enligt den skulle en global uppvärmning på 1,5 grader orsaka betydande risker för människor och naturen.
Fem olika klimatmodeller
Enligt Joni-Pekka Pietikäinen vid Meteorologiska institutet kan man genom fem olika klimatmodeller räkna ut hur vi kan begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader och vad vi måste göra.
– Uppvärmningen påverkar också vårt klimat. Temperaturhöjningen i Finland sker främst vintertid, medan här inte blir särskilt mycket varmare sommartid. Regnmängderna ökar jämnt under året medan solinstrålningen ökar betydligt under vintern. Det blir också molnigare. Temperaturskillnaderna natt- och dagtid blir också mindre.
Enligt Pietikäinen kommer vindarna inte att påverkas, men vi kommer få betydligt fler stormar i framtiden. Ösregnen kommer att öka i antal. Däremot kommer de torra perioderna bli fler och längre. Det kommer alltså att regna mer på en och samma gång.
– Vi kommer antagligen inte längre ha ordentliga ”isvintrar” i framtiden. Det vill säga vintrar med bestående istäcke på stora delar av Finska viken och Bottniska viken. De kommer vi inte ha lika ofta som nu, säger Pietikäinen.
Växtperioden blir längre
Växtperioden kommer också att förlängas med 1-2 månader i hela landet menar Pietikäinen. Värmesumman kommer att öka så att en stor del av landet får en värmesumma jämförbar med norra Tyskland och Polen. Södra Finland kan till och med i värsta fall få en värmesumma jämförbar med den man har i Ukrainas Svarta Havs-regioner uppskattar han.
– Det här betyder ändå inte att dagslängden förändras, förhållandet mellan ljus och mörker påverkas förstås inte av klimatförändringen. Vi kan inte utgå från att vi skulle få samma odlingsförhållanden som i till exempel Ukraina, trots att vi skulle ha samma värmesumma som de har i dag.
Pietikäinen påpekar att de långa torra perioder han talar om i värsta fall kunde infalla under sex år av tio i framtiden. Därmed ökar också risken för skogsbränder.
Vattenförbrukningen måste öka
Även matproduktionen påverkas av klimatförändringen. Enligt Matti Kummu vid Aalto-universitet kommer vattentillgången vara det som utgör skillnaden mellan ett framgångsrikt och ett mindre framgångsrikt jordbruk.
– I och med att världens befolkning ökar så behövs det mer mat och därför borde vattenförbrukningen öka. Det gör den antagligen också, men där var behovet av mat är allra störst finns det ingen tillgång till vatten. Det här är en besvärlig ekvation.
Samtidigt som världens befolkning ökar blir den också allt rikare. En högre levnadsstandard innebär också bättre möjligheter att driva effektiv matproduktion.
– Samtidigt har man redan använt sig av de vattenreserver som finns. I Afrika bor det en miljard människor i dag. Om 30 år bor där två miljarder människor, säger Kummu.
Anpassning är den bästa metoden att hantera situationen, både i Afrika och i västvärlden. Däremot finns det många ställen i Afrika som inte har metoderna som krävs för att anpassa sig till det här.
– Men det betyder inte att det skulle vara omöjligt där, tvärtom. Men det behövs satsningar på matproduktion och folkhälsa.
Kummu betonar också behovet av bevattning i framtidens jordbruk. Enligt honom måste bevattningen förbättras och effektiveras världen över.
– Den kommer att ha en avgörande roll för jordbrukets globala produktion, säger han.
Jordbruket måste anpassa sig
Mikael Hildén, politisk forskare vid SYKE, sticker inte under stol med problemen eller lösningarna.
– IPCC-rapporten gällande uppvärmningen om 1,5 grader visar att inbromsningen av klimatförändringen har mycket att göra med jordbruket. Hela systemet för matproduktion, som vi byggt under årens lopp, kommer att vara tvunget att anpassa sig.
Hildén tar fasta på olika socioekonomiska inriktningar (SSP - shared socioeconomic pathways).
– Det är inte så lätt att minska på energiförbrukningen och -användningen, men man måste göra något, säger han.
Vidare påpekar han att jordbruket inte enbart omfattas av jordbrukspolitik utan nämner innovationspolitik och miljöpolitik, som två exempel.
Enligt Hildén håller den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken på att förändras. Han nämner statsrådets ambition om att Finland ska vara försöksodlingens och försökens modelland i framtiden.
– Det här bjuder på intressanta aspekter för oss inom politikforskningen, säger han.