FN:s klimatkonferens COP24 startade på måndagen i polska Katowice. Politiker från hela världen försöker under två veckors tid överlägga hur den globala uppvärmningen kan stävjas. Jord- och skogsbruket har sin givna plats på agendan.
Delegater från nästan 200 länder ska diskutera hur Parisavtalet från 2015 ska utvecklas i detalj. Det viktigaste målet är att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader. Det övergripande målet på lång sikt är 1,5 grader.
Sedan Parisavtalet har de politiska konstellationerna förändrats i världen. USA är avogt inställt till klimatavtalet. Den nya regimen i Brasilien bidrar inte till att höja förväntningarna. Det återstår att se hur det går i Katowice.
2018 var ett på många sätt märkligt år med flera extrema naturfenomen. Svåra orkaner, tornados och skogsbränder har aktualiserat farorna. Stora delar av Europa led under en svår torka med höga temperaturer som skadade både jord- och skogsbruket.
Jordbrukets roll är komplicerad
Jordbruket kämpar med en dubbelroll. Som näring lider jordbruket självt av uppvärmningen. Samtidigt anklagas jordbruket och särskilt boskapsskötseln för att belasta klimatet med utsläpp av klimatgaser.
Samtidigt ligger ansvaret för livsmedelsproduktionen på jordbruket. Varken klimatet eller klimatavtalet borde ställas i vägen för matproduktionen, sade den tyska producentbasen Joachim Rukwied före konferensen.
Enligt Rukwied spelar jordbruket egentligen en tredubbel roll i sammanhanget. Jordbruket ska trygga matproduktionen, men kan inte helt undvika utsläpp av drivhusgaser som uppstår i naturliga processer.
Jordbruket bidrar å andra sidan till klimatskyddet med CO2-lagring i mark och skogar och levererar lösningar för en avveckling av dagens oljeberoende ekonomi. Jordbruket lider också mer av klimatförändringen än de flesta andra ekonomiska aktörer.
EU-kommissionen avlät senaste vecka sin strategiska långtidsplan för en klimatneutral ekonomi fram till 2050. EU ska leda den globala utvecklingen mot klimatneutralitet med hjälp av nya tekniska lösningar.
I sitt dokument erkänner kommissionen att jord- och skogsbruket är två sektorer som redan har gjort framsteg på området. På lång sikt finns det goda möjligheter att fortsätta på den kursen.
Jordbrukets viktigaste uppgift är att producera livsmedel. Produktionen av bioenergi får inte inkräkta på livsmedelsproduktionen, fastställde klimatkommissionär Miguel Arias Cañete vid presentationen av rapporten.
De europeiska jordbrukarna har lyckats sänka gårdarnas emissioner med 20 procent sedan 1990. Samtidigt har produktionen ökat. Det räknar kommissionen jordbruket till godo i sin rapport. Näringen har varit bra på att göra sina läxor.
Metanutsläppen kan bli ett problem
Före medlet av detta århundrade ska de sista klimatgaserna från jordbruket sippra ut i atmosfären. De kommer att bindas i skogarnas kolsänkor. Desto mer bekymrar sig kommissionen över jordbrukets utsläpp av metan.
Jordbruket är EU:s största utsläppskälla för metan och det är inte hållbart i längden. Kommissionen pockar på en reduktion. Det låter sig bara genomföras genom minskad djurhållning, modernare hantering av slam och en reducerad konsumtion av kött.
Det sistnämnda påståendet kritiseras häftigt av Copa-Cogeca. Generalsekreterare Pekka Pesonen anser att kommissionen är ute och cyklar. Kommissionen glömmer de positiva återverkningarna av boskapsskötseln.
Pesonen menar att de potentiella utsläppen förorsakas via importen från tredjeländer med slappare miljö- och klimatbestämmelser. Han betonar att den europeiska boskapsskötseln är den mest effektiva i sitt slag i hela världen.
EU-kommissionen utgår från att digitaltekniken och precisionsjordbruket kommer att förbättra jordbrukets klimatbalans ytterligare, då tekniken blir allmännare på gårdarna. Digitaltekniken minimerar behovet av energi och andra insatsvaror.
Läs också: