Efter nästan två veckors manglingar i Katowice nådde företrädare för nästan tvåhundra länder till slut enighet om gemensamma regler som föreskriver hur klimatavtalet från Paris ska omsättas. Mötet kunde avslutas med ett dygns försening.
Förlängningen var nödvändig för att nå ett resultat. EU-länderna intog rollen som banbrytare. Europa förorsakar bara tio procent av emissionerna, men står för 40 procent av finansieringen av det internationella klimatskyddet.
Kärnan i Parisavtalet är att frångå den skarpa tudelningen mellan utvecklade länder och utvecklingsländer. Detta har nu konkretiserats. Klimatåtgärderna gäller alla, säger bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen i ett pressmeddelande.
Parisavtalet bygger på åtaganden att minska utsläppen som länderna har fastställt för egen del. Uppföljningen av åtagandena inleds 2020. Centrala förpliktelser är övervakningen och rapporteringen av utsläpp.
Gemensam regelbok för alla
Vid utvärderingen vart femte år bedöms hur ländernas sammanlagda utsläppsminskningar håller takten med Parisavtalets mål. De centrala frågorna under förhandlingarna gällde ländernas beredskap att övervaka och rapportera hur utsläppen ska beaktas i reglerna.
Det innebär att länderna i fortsättningen ska övervaka sina utsläpp och rapportera dem enligt gemensamma regler. De ska också informera utförligt om alla sina åtaganden för att minska utsläppen.
Det gäller också stödet för utvecklingsländernas klimatåtgärder och mekanismerna för utvärderingen. Utvecklingsländerna har möjlighet till flexibilitet i rapporteringen. På den punkten går de rika länderna i viss mån fattigare länder till mötes.
Reglerna är robusta, tydliga och gemensamma för alla. Den gemensamma regelboken gör det möjligt att kontrollera och jämföra hur länderna minskar sina utsläpp. Därmed kan Parisavtalet genomföras fullt ut.
Regelboken kan betraktas som ett slags bruksanvisning för själva avtalet. Både industriländer och utvecklingsländer måste föra bok äver sina CO2-utsläpp. Det gäller också Kina och Indien.
Utsläppsrätterna tas upp nästa gång
Reglerna har i princip diskuterats ända sedan klimatmötet i Paris 2015, men en lång rad direkta beslut togs först nu i Katowice. Deltagarna var nöjda över att få tillgång till ett regelverk som definierar hur man räknar ihop både äpplen och päron.
Helt utan missljud löpte konferensen emellertid inte. Ett antal formuleringar måste glättas efter påtryckningar från USA, Saudi-Arabien, Ryssland och Kuwait. Detta gäller framför allt specialrapporten om den globala uppvärmningen från FN:s klimatpanel IPCC.
Länderna kunde inte heller enas om handeln med utsläppsrätter. En anledning uppges ha varit Brasiliens motstånd och oro för dubbelbokföring. Frågan kommer i stället att behandlas på nästa klimatmöte.
Det kommer att äga rum i Chile. Enligt det chilenska miljöministeriet ska mötet arrangeras antingen i december 2019 eller januari 2020.