Meteorologiska världsorganisationens generalsekreterare Petteri Taalas ser skogens kolsänkor som överskattade i arbetet mot klimatförändringar. Finlands klimatpanel i sin tur avfärdar kritiken.
I slutet av maj meddelade statistikcentralen att markanvändningssektorn (LULUCF) år 2021 för första gången utgjorde en nettoutsläppskälla eftersom utsläppen översteg upptagen. Skogsmarkens nettosänka var -6,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Tillväxten i de finska skogarna har även minskat för första gången sedan 1960-talet.
Samtidigt publicerade Finlands klimatpanel ett ställningstagande där man säger att markanvändningssektorn är i ”brådskande” behov av förstärkning. Detta för att Finland uppenbarligen riskerar att misslyckas med att nå sina kolneutralitetsmål och EU:s klimatmål. Därmed föreslår klimatpanelen ett ”räddningsprogram”.
I klimatpanelens ställningstagande uppfattas en minskning av avverkningen som en lösning som dock skulle vara svår att genomföra. Andra metoder som nämns är minskning av markutsläpp, reglering av åkerröjning och förstärkning av skogens upptagningsförmåga genom ökad tillväxt.
Klimatpanelens ordförande Markku Ollikainen uppskattar att en försämrad kolbindningsförmåga skulle kunna kosta Finland 8 miljarder euro baserat på nuvarande priser inom utsläppshandeln.
”Illusionen” kring kolsänkor
WMO: generalsekreterare Petteri Taalas som redan tidigare kritiserat klimatpanelen väckte under sensommaren ett visst medieintresse då han under ett klimatsymposium i Nyslott riktade kritik mot ”illusionen” i debatten gällande kolbindning i skog.
Enligt Taalas hänger 85 procent av problemen med klimatförändringen ihop med användningen av fossila bränslen, varpå lösningen måste handla om att ersätta dem med bättre alternativ.
Taalas framhåller att förstörelsen av kolsänkor främst gäller tropiska skogar som inte förnyar sig på samma sätt som de finska skogarna. Han har även poängterat att en nedgång av skogsindustrin i Finland skulle leda till en ersättande uppgång i andra länder vilket med säkerhet skulle betyda en försämring ur global synvinkel.
Medan IPCC och EU siktar på kolneutralitet 2050 vill man i Finland nå detta redan 2035, vilket enligt Taalas inte kan uppnås utan avsevärda uppoffringar.
– Det här med att lyfta fram skogen som kolsänka är ett drag unikt för Finland, sade Taalas till STT.
Enligt Taalas är detta något finländare lyft fram under klimatförhandlingar för att peka på skogens värdefulla roll i kampen mot klimatförändringen.
– Detta har lett till krav på att minska nyttobruket av skogen där man glömt bort äganderätten samt skogens inverkan på ekonomi och sysselsättning.
Taalas understryker helhetstänkande
Enligt Taalas får man inte stirra sig blind på markanvändningssektorns årliga fluktuationer, utan fokusera på helhetsbilden. Under de senaste 15 åren har Finland minskat sina utsläpp med 36 procent.
Och under de senaste 100 åren har skogsvolymen ökat från 1.385 miljoner kubikmeter till 2.505 miljoner kubikmeter. Enligt jord- och skogsbruksministeriet har skogarna vuxit snabbare än de avverkats sedan 1970-talet, och i jämförelse med 30-talet är skogstillväxten dubbelt större idag.
Jari Hynynen som är forskarprofessor på Luke har dessutom poängterat att orsaken till att skogens tillväxt saktat ner beror på att den föråldrats och därmed inte heller binder lika mycket kol som tidigare. En tallskog växer snabbast de första 20-30 åren och binder mest kol som 40-60-årig.
Klimatpanelens Ollikainen har kallat Taalas uttalanden ”obildade och ansvarslösa”, och framhävt att EU:s mål gällande kolsänkor är bindande och därmed inte ger Finland utrymme att agera självständigt. Även andra klimatforskare har opponerat sig mot generalsekreterarens analyser.
Detta är inte första gången Taalas riktat kritik mot den allmänna opinionen kring klimatfrågor. Han har tidigare bland annat kritiserat klimathysterin och den klimatångest media åstadkommer hos barn och unga. Taalas har jämfört den med bland annat religiös fundamentalism och 1970-talets stalinism.