Valet till Europaparlamentet förrättades i juni och från Finland valdes 15 ledamöter till parlamentet för valperioden 2024-2029.
I EU-arbetet har Finland betonat regionala särdrag och behov, kostnadseffektivitet och behörighet. EU har behörighet inom miljö-, klimat-, jordbruks- och energiområdena. De här påverkar antingen direkt eller indirekt skogarna.
Enligt EU-fördraget omfattas skogspolitiken av medlemsstaternas nationella bestämmanderätt. Det är motiverat att hålla fast vid denna princip även i fortsättningen, eftersom skogarnas betydelse varierar avsevärt i olika EU-medlemsstater.
Under den förra eller de tidigare kommissionerna har det publicerats ett stort antal lagstiftningsinitiativ som påverkar skogar. En del av dessa befinner sig i verkställighetsskedet och en del bereds fortfarande.
Enligt Naturresursinstitutet har sammanlagt 86 skogsrelaterade initiativ som direkt eller indirekt påverkar skogar publicerats av EU. Dessutom finns det många multilaterala processer och avtal till exempel från FN som påverkar skogsrelaterad politik i EU.
Det återstår mycket nationellt arbete med både de antagna skogsrelaterade rättsakterna och de som fortfarande är under förhandling. Till exempel avskogningsförordningen och naturrestaureringslagen är komplexa helheter, och det finns många detaljer i genomförandet som måste lösas för att säkerställa ett korrekt genomförande.
Lagstiftningsförslaget om övervakningen av skogarna bereds fortfarande. Ur Finlands synvinkel är det ytterst viktigt att man tar hand om kostnadseffektiviteten och att man utnyttjar existerande system för skogsinventering. Dessutom är det i detta lagförslag viktigt att säkerställa uppgifternas lämplighet, kvalitet, exakthet, konsekvens, säkerhet och tillförlitlighet.
Innan Europaparlamentsvalet var ett av Finlands huvudmål tillsammans med de andra For Forest Group-länderna Sverige, Österrike och Slovenien att främja bioekonomins betydelse i kommande kommissions arbetsprogram. Nyligen anslöt sig också Frankrike till gruppen av likasinnade skogliga länder.
Hur detta påverkansarbete har lyckat är ännu oklart. Ett nytt Europaparlament och en ny kommission börjar sin verksamhet. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen publicerade i juli sin vision för de kommande åren. I ordförandes tal nämndes skogarna tre gånger: anpassning till klimatförändringen, förebyggande av skogsbränder och i säkerställandet av biologisk mångfald.
Bioekonomin nämndes i visionstalet inte alls med ord, utan var skriven som en del av biotekniken.
Visionsdokumentets skrivningar om skogar är värda att understödas. Skogssektorn måste ändå i högre grad integreras i förbättringen av EU:s konkurrenskraft, i förbättringen av självförsörjningsgraden och i den gröna omställningen. Kommissionen utnämns sannolikt i december 2024 och arbetsprogrammet borde vara klart i januari 2025. Finlands och Sveriges troliga kommissionärers portföljer syns vara starka.
De närmaste månaderna till början av nästa år torde vara livliga. Kommissionärkandidater utfrågas, personer utnämns och kommissions arbetsprogram finslipas. I arbetsprogrammets genomföring identifieras förhoppningsvis de möjligheter som skogssektorn kan erbjuda för att lösa stora globala utmaningar.
Erno Järvinen
Enhetschef, skogsråd, jord- och skogsbruksministeriet
skog- och bioekonomienheten