Trots att det har skrivits många spaltmeter om fallet med flodpärlmusslorna i Hukkajoki så finns det fortfarande en stor begreppsförvirring bland såväl politiker, diverse sakkunniga och journalister om vad som är vad.
Att köra över flodpärlmusslor och förstöra deras livsmiljö är ett brott. Att lämna en smalare skyddszon än 45 meter är däremot inget brott.
Skyddszonen är enbart en rekommendation eller anvisning från NTM-centralen. Dessutom har ingen ännu kunnat hänvisa till forskning varför skyddszonen uttryckligen alltid ska vara just 45 meter.
Vi skogsägare vill verkligen skydda flodpärlmusslan, som är en intressant, sällsynt och ekologiskt viktig art. Om också våra miljömyndigheter med miljöminister Kai Mykkänen i spetsen på allvar vill skydda flodpärlmusslan så är de rätta redskapen lag, förordning och tydliga myndighetsbeslut med rättsverkan som kan överklagas.
Det korrekta sättet vore att NTM-centralerna i enlighet med paragraf 77 i vår Naturvårdslag fattar ett skyddsbeslut i stället för att skicka icke juridiskt bindande anvisningar med rekommendationer till skogsägarna och innehavarna av avverkningsrätten. Då kan vi utgå från att det finns utredningar som säger hur bred skyddszon som behövs på olika ställen beroende på marken och terrängen, och markägarnas rättskydd och rätt till ersättning tryggas.
Att miljöministern helt över huvudet på skogsägarna samlar landets största virkesköpare till ett möte där deltagarna enligt egna uttalanden kommit överens om att inte köpa skogsägarnas virke verkar som ett flagrant avsteg från vår konkurrenslagstiftning.
Det påminner till och med farligt mycket om en uppmaning till kartell. Det kan noteras att våra stora skogsbolag har tidigare domar för kartell på virkesmarknaden i bagaget.
I en rättsstat ska skydd och användningsbegränsningar av privat egendom verkställas via lag, och ersättning ska utgå i enlighet med vår grundlag. Att miljöministern och skogsbolagen sammanstrålar och kommer överens om att hela räkningen för skydd av flodpärlmusslan i praktiken sätts på markägarna är ogenomtänkt och det kan med fog ifrågasättas om det ens är lagligt.
Mats Nylund
ordförande, SLC