Längre utevistelse för djur i båsladugård resultat av nya djurskyddslagen

Mjölkkor och kvigor i båsladugård måste i fortsättningen få komma ut under 90 dagar per år enligt den nya propositionen med förslag till lag om djurs välbefinnande. Kravet skulle gälla från 2022. Dessutom ska djuren i fortsättning ha kontinuerlig tillgång till dricksvatten.

Propositionen baserar sig på regeringens ändringar utgående från de 400 yttranden som lämnades in om förslaget på den nya djurskyddslagen. Den lämnas in till riksdagen under förhösten.

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) presenterade propositionen under ett presstillfälle på onsdagen.

– De yttranden vi fick in visar att båsladugårdar och grisningshäckar samt vattentillgång ses som viktiga frågor inom djurvälfärd. Vi har utarbetat propositionen utgående från yttrandena samt det faktum att djurproduktion måste vara lönsamt för producenten.

Enligt minister Leppä leder orimliga krav på djurproducenterna till att djurvälfärden försämras, bland annat genom högre antibiotikaanvändning.

– Vi klarar oss inte på den globala marknaden med bulkproduktion, utan med kvalitetsproduktion. Och vi bör ställa produktionsförhållanden mot varandra gällande inhemskt och importerat kött, för djuren har det bevisligen bättre här än i många andra länder. Så kallad avrinning av välfärd får inte ske i form av ökad import.

Rastning möjlig också vintertid

De 90 dagar rastning eller bete utomhus som krävs för mjölkkor och kvigor i båsladugård skulle i fortsättning kunna ske också vintertid. Dispenserna som delats ut för gårdar med besvärligt läge skulle sluta gälla med 15 års övergångstid. Något förbud mot uppbindning av kvigor och mjölkkor är inte på kommande.

Långvarig användning av dräktighetshäckar för grisar förbjuds med 15 års övergångstid i enlighet med det tidigare förslaget.

– Det är dock tillåtet att använda häckar i åtta dagars tid i samband med betäckning, säger Leppä. Tidigare föreslogs fyra dagar, men tiden förlängdes för att undvika risken för slagsmål när suggorna återförenas.

Också under den nya programperioden ska gårdar beviljas ersättning för djurens välbefinnande när de slutar med häckhållning.

Grisningshäckar förbjuds inte, men ett högre investeringsunderstöd och ersättning för frigrisning ska motivera till att slopa användningen. Minister Leppä nämner en höjning från 349 euro per djurenhet till 436 euro, baserat på den stora arbetsmängd som övergången kräver.

– Dessutom ska stödet kunna betalas också för en del av besättningen, vilket sänker tröskeln för försök med frigrisning på svingårdar.

Vattentillgång ett krav

Regeringen har utifrån yttrandena beslutat att däggdjur och fåglar på permanenta hållningsplatser alltid måste ha möjlighet att dricka vatten. Det kan ske genom en vattenhink, automatisk vattennippel eller -kopp eller i lämpliga vattendrag i naturen.

Gällande vattentillgång skulle det finnas undantag för nyfödda och nykläckta djur. Bestämmelser om undantag från kravet på kontinuerlig tillgång till vatten utfärdas genom förordning. 

– Också veterinärmedicinska skäl och svåra väderförhållanden godkänns, säger Leppä. För vilt i inhägnader och kalvar i igloo gäller inte heller kravet. Kalvar ska ha möjlighet att dricka tre gånger om dagen.

Kravet på att pälsdjur måste ha tillgång till vatten berör avelsdjur och börjar gälla efter en övergångstid på nio år. För pälsdjur som ska flås samma år ska vatten finnas tillgängligt tre gånger per dag när vattnet fryser.