Bristande lönsamhet och långa köer till slakterier är några grundproblem som landets fårfarmare tampas med. Både problem och utvecklingsmöjligheter ventilerades då en rad aktörer från fårnäringen träffades i Seinäjoki.
I mitten av januari samlades bland annat företrädare för Finlands fårförening, Österbottens fårandeslag, MTK och ProAgria Keskusten Liitto i Seinäjoki för att kommentera och diskutera såväl utmaningar och aktualiteter som samarbets- och utvecklingsmöjligheter inom fårnäringen.
En av mötesdeltagarna var Vöråbon Christer Ollqvist som har varit aktiv fårfarmare i cirka 25 år. Fram till 2010 bedrev han också nötköttsproduktion parallellt.
– Det var ljusare tider inom fårbranschen för knappt tio år sedan. Nu har dock producentpriserna inte nått upp till den nivå som var aktuell för fyra år sedan. Kilopriserna underskrider fyra euro i dagsläget.
– Producentpriserna borde absolut höjas. Den nuvarande situationen som också präglas av mindre stödpengar och stigande produktionskostnader är en omöjlig ekvation som i längden riskerar att leda till minskad produktion, säger Ollqvist.
Slaktköer har uppstått
Har du också fått tampats med långa kötider till slakteriet?
– Personligen har jag inte drabbats. Jag levererar för egen del till ÖK och det hela har gått smidigt på sistone. Men köproblemet är bekant. Jag har kollegor som har varit tvungna att vänta länge.
Apropå de egna framtidsutsikterna som fårfarmare säger sig Christer Ollqvist ta ett år i taget nuförtiden. I den egna farmen ingår 185 betäckta tackor som bäst.
– Det går helt enkelt inte planera den här verksamheten på lång sikt. En rad aktuella faktorer kommer att inverka på fortsättningen. Några exempel är Brexit och dess konsekvenser samt den kommande finansieringsperioden inom unionen, säger Ollqvist.
Pedersörebon Daniel Mannström driver köttförmedlingsföretaget Pietarsaaren Lihatukku som samarbetar med slakteriet Tajma i Kållby, Pedersöre.
– Köbildningen till Tajma är lång för närvarande och sträcker sig fram till maj månad.
Hur kan man få bukt med de långa väntetiderna?
– Om exempelvis fårfarmarna skulle erhålla högre priser under sommaren kunde man skapa större spridning och bidra till att minska den stora belastning och de långa köer till slakterierna som uppstår på hösten och vintern.
– Men en ökad satsning på sommarsäsongen skulle i sin tur innebära högre produktionskostnader för farmarnas del. Så det är inte så enkelt, säger Mannström.
Många kan tänka sig ändra produktionsrytm
Enligt aktuella enkätresultat som Petri Leinonen från Finlands förening presenterade kan många fårfarmare tänka sig att förändra den egna produktionsrytmen om de får betalt för en sådan övergång.
– Enkäten besvarades av 190 fårfarmare. Det genomsnittliga antalet lamm är 170 och den totala mängden 33.000. Omkring en tredjedel av respondenterna är öppna för att ändra den egna produktionsrytmen, säger Leinonen.
– De som inte vill genomföra några förändringar är i huvudsak inriktade på höst- och vinterbetonad produktion. De producenter som har gått in för direktförsäljning fokuserar i sin tur på året runt-produktion.
Leinonen framhåller att enkäten också visar att största delen av de utfrågade farmarna siktar på att hålla sin produktion på oförändrad nivå framledes.
En allmänt avvaktande inställning är typisk inom fårfarmarkåren just nu på grund av det rådande marknadsläget.
– Cirka en fjärdedel av respondenterna har valt det ekologiska alternativet, tillägger han.
Ökad konsumtion
Hannele Ulvo från Österbottens fårandelslag hänvisade till den senaste fårbarometern som ger för handen att både produktionen och konsumtionen samt importen av lammkött har ökat i Finland på sistone. Samtidigt har djurbesättningen minskat med 25 procent.
– Producentpriset för lammkött låg på 4,30 euro per kilo år 2015. Sedan dess har priset dessvärre inte nått upp till den nivån.
– Prisutvecklingen i Finland har jämfört med till exempel motsvarande utveckling i Sverige varit av ett jämnt slag, tillägger Ulvo.
Slakteriernas kapacitet, fårnäringens lönsamhet och prissättningar var givna diskussionsämnen på Seinäjokimötet under ledning av moderatorn Michael Hornborg.
Hornborg framhåller bland annat att ”den nationella köttkedjan är trasig” och att han av lönsamhetsskäl går in för direktförsäljning av kött från sin gård istället för att sälja till någon kedja.
En intressant fråga som ställdes under mötet var huruvida fårnäringen borde köra igång en egen partihandel för att tackla de ekonomiska utmaningarna.
– Den dåliga lönsamheten inom näringen är verkligen bekymmersamt. En kritisk punkt är foderpriserna, säger Tapio Rintala från MTK.
– Det sänkta ekostödet var dessutom den sista nedskärning som man hade förväntat sig i stödsammanhang, tillägger Rintala i samma veva.
Någonting måste göras
Milla Alanco-Ollqvist från ProAgria Keskusten Liitto betonar att fårfarmarna i det här skedet känner att någonting definitivt måste göras för att förbättra läget.
– Helheten och samarbetet mellan aktörer bör förbättras längs hela produktionskedjan, poängeterar hon.
Alanco-Ollqvist visade i samma veva också en lista på en rad tidsenliga nationella och internationella fårstrategier som strävar efter att stärka näringen. Till strategierna som är föremål för uppdateringar hör till exempel också en getstrategi där målet är att öka den årliga nationella getmjölksproduktionen från en till fem miljoner liter.
Några kommentarer som fälldes under diskussionerna:
– Finland har de lägsta producentpriserna, dyraste produktionskostnaderna och högsta konsumentpriserna. Samtidigt är den inhemska konsumtionen 2,5 gånger större än produktionen. Så här finns nog en marknad.
– Apropå exportmöjligheter till Europa är de köttmängder som produceras i Finland inte tillräckligt stora. Dessutom föredrar man vanligen kött med en högre fetthalt nere på kontinenten.
I slutet av mötet delades mötesdeltagarna in i fyra arbetsgrupper som funderade över marknadsföringsfrågor, slakteriernas önskemål angående djuren med tanke på kvalitet, storlek och fettmängd, säsongprissättning och produktionsstyrning.