Lantmännen vill växa i Finland och
siktar på förädling och export

Den svenska kooperativkoncernen Lantmännen gjorde rekordresultat förra året. Nu berättar koncernchef Magnus Kagevik och Lantmännen Cerealias chef Thomas Isaksson om organisationens framgång i Finland, hur jordbruket görs lönsamt och hur de ser på lantbrukets framtid.

Det är en solig vårvinterdag och vi befinner oss på Lantmännens kontor på Sundholmen i Helsingfors. I ändan av det långa mötesrumsbordet står företagets produkter framställda: rågbröd, mysli och gryn.

Tvärsöver sitter koncernchef och vd Magnus Kagevik samt Lantmännen Cerealias chef Thomas Isaksson. De verkar nöjda, och med all rätta.

Förra året gjorde Lantmännen nämligen sitt bästa resultat någonsin på över 2,5 miljarder kronor. Koncernen föreslår därmed en rekordutdelning på drygt en miljard kronor till sina svenska medlemmar.

Bra skörd i Sverige

Kagevik förklarar:

– Det som hände förra året var att vi hade ett bra resultat i lantbruket främst för att vi fick en mycket bättre skörd i Sverige i jämförelse med året innan. Det tragiska Ukrainakriget och energikrisen gjorde dessutom att vi gjorde en väldigt god intjäning i vår energidivision.

Lantbruksdivisionen utgör hälften av koncernens omsättning. Inflationen gjorde att livsmedelssidan backade kraftigt trots att Lantmännen Unibake är Europas nästa största bageriverksamhet, men nedgången dämpades av resultaten i de övriga verksamheterna.

– Vi har en väldigt diversifierad produktportfölj, och totalen gjorde att vi hade ett rekordresultat förra året, sammanfattar Kagevik.

Nya resultat har gjorts också på ledningssidan. I januari utsågs nämligen Isaksson som tidigare rattat Vaasan och Lantmännen Unibakes färskbrödsaffär till chef för Lantmännen Cerealia.

– Jag är väldigt glad över att ha fått in en finsk medarbetare i koncernledningen på Lantmännen. Det är väldigt positivt att vi har ett nordiskt team och att man är rotad i den lokala marknaden, konstaterar Kagevik.

Vilja att växa i Finland

Rotningen i den lokala marknaden – Finland – är något Lantmännen ser som en stor möjlighet. Förra sommaren slutförde Lantmännen förvärvet av livsmedelsföretaget Myllyn Paras, vilket stärker företagets närvaro i Finland.

– Det här betyder att vi får ett starkt varumärke i paletten som spelar bra ihop med de övriga varumärkena som exempelvis Vaasan, berättar Isaksson.

Kagevik håller med.

- Det är ett förvärv som vi är väldigt glada åt, för kvarnverksamheten var den pusselbit som saknades i jord till bord-kedjan i Finland. Vi vill kunna utveckla produkter som våra konsumenter vill köpa lokalt, och detta är viktigt både för lantbrukaren och Lantmännen.

Kagevik poängterar att skillnaderna i mattraditioner mellan Finland och Sverige trots allt är ganska stora, och att framgång i ett land kräver produkter som uppskattas lokalt.

– Det handlar om ett lokalt starkt finskt varumärke som vi vill utveckla och se vad mera vi kan göra med det baserat på lokala råvaror.

Klimat & Natur

Lantmännen omsätter totalt över 900 miljoner euro i Finland och har för avsikt att växa. En av satsningarna i Finland är odlingsprogrammet Klimat & Natur, som fokuserar på hållbarhet och mervärde.

De första produkterna skulle ursprungligen lanseras vintern 2023, men på grund av den dåliga rågskörden har tidtabellen skjutits upp till hösten.

– Odling som den Klimat & Natur erbjuder är framtiden. Annars blir bonden kvar i råvaruträsket och där kan inte vi med vår ekonomi och våra förutsättningar bli en global kostnadsledare. Då handlar det om att uppfinna mervärdeskoncept, säger Isaksson.

Enligt Lantmännen kommer Klimat & Natur att sänka utsläppen med 15 procent, vilket skapar ett mervärde för kunden.

– När vi lägger till en fossilfri gödsel så faller ytterligare 30 procent bort. Det är stora steg som kommer snabbt.

Kagevik instämmer.

– Det gäller att skapa någonting unikt som någon är villig att betala för, och det är här vi kommer in och försöker hitta koncept. Sedan gäller det också att effektivisera hela kedjan eftersom alla kostnader som finns i värdekedjan skall betalas med brödpriset.

Exportmöjligheter och investeringar

Även inom exporten finns det enligt Lantmännen oanade möjligheter till mervärde och expansion.

– I Finland har vi på brödsidan fantastiska produkter som har stor exportmöjlighet, och vi exporterar ju en del till Sverige främst på rågsidan, konstaterar Kagevik.

Han tillägger att både Finland och Sverige har varit dåliga på att exportera livsmedel, men att det därför också finns stora möjligheter. Det finns redan en växande efterfrågan på spannmål odlat inom Natur & Klimat också från Europa.

– Det är möjligt att få andra länder att uppskatta ens varor. Fransmännen har varit duktiga med att exportera sin ost, alla käkar ju Camembert.

Även på exportsidan handlar det i sista hand om investeringar och förädling, vilket kostar. Detta vill Lantmännen tackla genom teknologisk utveckling och verksamheten på organisationens försöksgårdar.

– Det är viktigt för oss att kunna peka på konkreta affärsstrategier för att visa att våra metoder fungerar ekonomiskt. Jag har full förståelse för att lantbrukaren måste ha avkastning på det kapital som han eller hon investerar i sin verksamhet, förklarar Kagevik.

Isaksson tillägger att bristen på långsiktig planering i Finland i vissa fall även kan bli ett investeringshinder.

– Sist och slutligen handlar det om att våga investera i framtiden. I Finland har vi lite det problemet att man inte vill binda sig till någonting. Det blir ofta kortsiktigt och säsongsbetonat. Om vi kan hjälpa till här och ge en framtidsbild som är trovärdig tror jag också att bönderna blir ivrigare att investera.

Lantmännens syn på förädling och mervärde handlar om att skapa en marknad för hållbara produkter som skapar merbetalning från kunderna. Men man vill även förekomma den gröna omställningen genom att på kommersiell väg göra det som annars tvingas fram genom reglering.

– Vi hjälper hela kedjan att ställa om. Det är en mycket bättre lösning än att man blir tvingad genom regler och förordningar. Någon måste gå först och visa att det är tekniskt möjligt, och vi går gärna först och skapar den kommersiella efterfrågan, förklarar Kagevik.

– I framtiden kommer inte ett ohållbart lantbruk att accepteras. Frågan är när man är villig att investera och när man är villig att hänga på? För i slutändan har ingen något val.

Inflationen påverkar köpbeteendet

Om den gröna given är något man vill förekomma finns det enligt Kagevik och Isaksson andra långsiktiga trender som lovar gott. Den omedelbara framtiden uppfattar de dock som svår att gestalta på grund av Ukrainakriget, prisfluktuationer och inflationen.

– Det är väldigt svårt att förutspå vad som händer på kort sikt. Man skall ändå komma ihåg att livsmedlens andel av människors disponibla inkomst har gått ner under väldigt många år. Vi har vant oss med att spendera väldigt lite pengar på mat och mycket på allt annat. Men bra mat måste få kosta, säger Kagevik.

Han poängterar att problemet inte är att maten blir dyrare, utan att den blir dyr för fort vilket skapar en chockvåg i systemet som alla inte är beredda på.

Isaksson tillägger:

– Med inflationen finns det på kort sikt en risk att konsumenterna styr sina vanor mot lågprisvaror som ofta innebär importerade livsmedelsvaror. Frågan är hur bestående det här blir.

I det långa loppet är det dock önskvärt att allmänheten inser det faktiska priset på inhemsk mat. Isaksson ger ett exempel, och sträcker sig efter en påse rågbröd.

– Med tanke på allt hantverk och arbete som ligger bakom är det nästan ofattbart att en produkt som Vaasan Ruispalat kostar två euro. Den har nog råd att gå upp i pris, och då kanske respekten för varifrån maten kommer också ökar.

– När jag köper en flaska vatten på bensinmacken så betalar jag tre euro! inflikar Kagevik.

Långtidsutsikterna för lantbruket goda

På långsikt ser dock båda positiva trender för lantbrukets del.

– Vi får ett varmare klimat vilket kommer att gynna det finska lantbruket då odlingssäsongen förlängs och det går att odla allt längre norrut. Vi vill se större skördar och få upp avkastningen, och det här är något vi jobbar för, konstaterar Kagevik.

Enligt Kagevik gör den skiftande globala ekonomin och de växlande preferenserna att den utveckling Lantmännen vill åstadkomma i fråga om hållbarhetsområdet, effektiviseringar, precisionsodling genomförs gemensamt både i Sverige och Finland för att uppnå större skala och nytta. Här kommer även den växande beredskapsaspekten in i bilden.

Isaksson förklarar:

– Gällande beredskapssamarbete är det ett område där vi är indirekt inblandade i. På statsnivå har man ju diskuterat om Finland och Sverige kunde jobba mer ihop även gällande spannmålsinlagring genom att se Finland och Sverige som en stor beredskapsmarknad.

Kagevik poängterar att Sverige nu ser till Finland när det en gång existerande svenska beredskapssystemet skall monteras upp igen, och att Lantmännen har en roll att spela i upprustningen.

– Det är viktigt att man behåller sin industri och produktion lokalt. När det brinner till och du förlitar dig på någon annan så kan ju faktiskt maten ta slut. Uppskattningen för det lokala växer, men samtidigt är det upp till oss att ta fram riktigt bra produkter som folk uppskattar.