Stödtabellen är inte en bra ledstjärna när ansökan ska ifyllas. Utgå i stället från odlingsplanen baserad på markkarteringen när du planerar stödansökan. De tipsen ger två granskare på NTM-centralen i Österbotten.
I måndags öppnade Livsmedelsverket E-tjänsten Vipu och det är nu dags att börja fylla i årets stödansökan. Det är inte mycket som har ändrats sedan i fjol, men trots det finns det saker att beakta när stöden söks.
– Det viktigaste att komma ihåg är att stödansökan bara är en del av en helhet. När det nu är dags att söka om stöd borde man redan ha planerat kommande odlingssäsong. Då är det betydligt lättare att göra rätt, säger Rune Forsman, inspektör vid NTM-centralen i Österbotten.
Enligt honom finns en del som har stödtabellen som ledstjärna och fokuserar för mycket på möjligheten att maximera stöden. Men det är fel väg att gå.
– Då finns risken att man glömmer en hel del krav som krävs för de stöd som man ansökt om. En granskning kan då göra att en redan ansträngd ekonomi raseras om kraven inte uppfyllts. Granskningen är ett hot som finns i bakgrunden och därför är det skäl att göra stödansökan rätt, konstaterar Forsman.
I stället för att utgå från rent ekonomiska aspekter när stödansökan görs borde man ha ett bredare perspektiv. Forsmans tips är att ha en gällande markkartering som bas för en eventuell odlingsplan.
– Exempelvis lantbrukssällskapen gör odlingsplaner, men när stödansökan ifylls kan det bli något helt annat. Den håller inte om exempelvis gödslingen ändras eller en gröda byts ut. Men om odlingsplanen är gjord enligt markkarteringen och man håller sig till den, så borde allt vara i skick. Det här tipset bör alla jordbrukare följa.
– För det är inte bara själva huvudstödsansökan utan på hösten tillkommer höstanmälan. Redan på våren bör man fundera på växttäcke vintertid, nermyllning eller återanvändning av näringsämnen, menar Forsman.
Markkartering en grund för odlingen
– Det är inte för stöden som man ska ha markkartering – utan för odlingen. Den ska utgå från markkarteringen så att rätt gröda odlas på rätt skifte. Och de som är utan markkartering ska definitivt ta en nu, på express.
Forsman poängterar att han ger råden utifrån granskningens perspektiv. Ungefär sex procent av de stödberättigade väljs slumpmässigt ut varje år och NTM-centralen påbörjar granskningen i juli. För att undvika återkrav av stöd är det viktigt att ha pappren i skick.
– Beroende på gröda kan man få till exempel nordligt hektarstöd samt bidrag för jordbruksgröda. Har man exempelvis anmält vårryps men odlar korn, havre eller vall så är stödet för högt. Gäller det enbart det nordliga hektarstödet kan man också ha utsädesblandning, berättar han.
Har man sått en blandning med proteinväxter är det viktigt att skriva in i tilläggsuppgifterna vilken blandning man har. Men ska man få nordligt stöd proteingrödor ska blandning uppgå till minst 50 procent – inte 40 procent.
– Om man dessutom vill ha även bidrag för jordbruksgrödor är det vanligen rena proteingrödor som krävs – med ärt tillåts en blandning med 10 procent spannmål. Just för ärterna ökas odlingssäkerheten om man har en större inblandning med spannmål och endast tar det nordliga stödet. Odlingssäkerheten är en viktig faktor om man behöver fodret, förklarar han.
Eftersom jordbruksbidragen är stöd som bekostas av samhället anser Forsman att det är viktigt att jordbrukarna bjuder till och följer regler. Det är viktigt för imagen, säger han.
– Att misstag uppdagas är inte hela världen. Något eller några mindre missöden klarar varje jordbrukare vid en granskning. Men om vi inte bryr oss om att följa reglerna, så är det dåligt för jordbrukets image.
Gör skyddsremsorna ordentligt
Han nämner bland annat skyddsremsor som han anser jordbrukarna kunde lyfta upp som en miljöåtgärd – direkt på åkern.
– Skyddsremsor är en miljömässig åtgärd som vi uppmanar odlarna att göra ordentligt. Jag tycker jordbrukarna kunde ha en skylt på åkern som berättar om miljöåtgärden som skyddar mot övergödning och att växtskyddsmedel hamnar i vattendrag.
Skyddsremsorna ska också göras ordentligt, anser han.
– Sår man tätt med exempelvis timotej och gör remsan ordentligt och sköter den håller den i flera år. Jag anser att det är här en fråga om inställning. Görs skyddsremsan dåligt tar ogräsen över, men sås den in ordentligt hålls den i skick. Sen är det också viktigt att den är minst en meter om det är kravet (utfall). För att klara det kravet är det bättre att så in 1,5 meter så man är på den säkra sidan, förklarar Forsman.
Gällande husdjurssidan så är tidpunkten för ansökning om stöd som djurens välbefinnande, nötbidrag och frikopplat stöd för svin- och fjärderfä redan förbi. Men Forsmans kollega Jan Asplund lyfter ändå upp några viktiga saker.
– Djuranmälningar ska göras inom sju dygn och är man försenad en dag vid utmönstring leder det till sanktion. Samma gäller vid inmönstring om man gör anmälan för tidigt. Datumet ska vara korrekt. Det samma gäller öronmärkningar. Faller ett märke bort ska nya beställas, säger Asplund.
Allt ska vara i ordning
Något som han också betonar gäller stödet för djurens välbefinnande.
– Vid en granskning är det viktigt att alla papper är i sin ordning. Som exempel ska ägaren ha en beredskapsplan som är i skick. Betesjournalen ska också vara i sin ordning.
På svinsidan påminner Asplund om att förteckningen är ajour så att djurantalet stämmer. Gällande djurens välbefinnande är det viktigt att det finns tillräckligt med strö i boxarna, om man har den åtgärden.
– En vanlig brist på svin- och fårgårdar är också att man har inte registrerat djuren på rätt djurhållningsplats. Det är viktigt att det är rätt och att gå igenom registret så att uppgifterna stämmer. Det här är några viktiga saker att ha i åtanke, säger han.
Är en jordbrukare osäker rekommenderar Forsman och Asplund att man tar kontakt med granskarna på NTM-centralen. Ett samtal innebär inte ökad risk för granskning. Granskningslistorna väljer Livsmedelsverket ut slumpmässigt.
– Det finns många problem som kan åtgärdas med ett samtal. Vi bits inte utan kan hjälpa till, säger de.