Ledaren:
Arbetsmarknadstvisterna
kommer att färga
inrikespolitiken i höst

Regeringen kommer inte att backa med sina arbetsmarknadsreformer och nedskärningar inom socialskyddet. Det här trots den skarpa kritiken från facket. Det meddelade statsminister Petteri Orpo (Saml) efter mötet med fackförbunden och arbetsgivarrepresentanter på onsdagen.

– Vi förde inga sådana förhandlingar nu, men vi var överens om att diskussionerna som förs kring de aktuella lagändringarna bör vara allvarligt menade och att arbetstagarsidans sakkunskap ska beaktas. Vi är i stort sett överens om målen, men inte om metoderna, sade Orpo vid en pressträff utanför statsministerns tjänstebostad Villa Bjälbo. Orpo sade också att regeringen inte tänker backa gällande nedskärningarna i socialskyddet heller och hänvisade till regeringsprogrammet.

Orpo hade sammankallat mötet för att diskutera det spända läget på arbetsmarknaden och de jobb- och stödreformer som regeringen förbereder. Reformerna har fått hård kritik av fackförbunden, speciellt av fackcentralen FFC, som har svarat med utmarscher och andra stridsåtgärder.

De stora inrikespolitiska tvisterna den här hösten kommer otvivelaktigt att gälla arbetsmarknadsfrågor och regeringen Orpos ambitioner att reformera arbetsmarknaden och villkoren för arbetstagarna.

En specifik fråga som redan varit på tapeten är införandet av en karensdag vid sjukledighet. Som arbetstagare skulle man alltså bli ersatt först från och med den andra dagen av en sjukledighet. Ett element som redan finns i andra nordiska länder, till exempel Sverige.

Det är höginkomsttagarna som är vinnare när regeringen går in för skatterea. Orpos budskap i ett tidigare skede var att låg- och medelinkomsttagarna skulle gynnas av skattesänkningarna, men så blev det inte nu.

Alla som förtjänar mer än 85.800 euro per år betalar två procentenheter i en slags tilläggsskatt, solidaritetsskatt har den kallats, för den del av inkomsten som överstiger gränsen. Från och med nästa år gäller det här enbart för dem som förtjänar mer än 150.000 euro, gränsen höjs alltså.

Orpo har talat om den sysselsättande effekten. Kommer höginkomsttagarna att jobba mera nu när de får lägre skatt? Knappast.

Progressiviteten i vår inkomstbeskattning biter redan rätt så hårt på medelinkomsttagare och det finns antalsmässigt betydligt flera av dem. Om man faktiskt vill få ut maximal sysselsättningseffekt så borde man överväga att sätta in skattesänkningar för medelinkomsttagarna i stället.

Det är knappast överraskande att en högerregering bedriver klassisk högerpolitik. En del av åtgärderna aviserade i och för sig Petteri Orpo inte i valrörelsen, men många insåg redan då att social- och hälsovården är illa ute. Nämligen, om man verkligen ska försöka minska på statens skuldsättning så är det hart när omöjligt att göra det utan nedskärningar i social- och hälsovårdens förvaltningsområde, det är helt enkelt för stort och kostsamt för att kunna undgå det.

Det ekonomiska läget och utsikterna har dessutom försämrats märkbart sedan vårens valrörelse. Att sedan i det läget sänka skatterna för just höginkomsttagare känns ganska konstigt.