Siffrorna över en hur omfattande kolsänka Finlands skogar utgör varierar. Efter att Naturresursinstitutet Luke under ett par års tid levererat siffror i båda riktningarna känns det som att det enda som är säkert när det gäller skogarnas kolbindning är att ingenting är säkert.
Enligt Luke är den ursprungliga referensnivån för Finlands skog är -29,39 miljoner koldioxidekvivalentton inklusive träprodukter och -23,49 Mt CO2-ekv. utan träprodukter. Den med enligt dem nya inventeringsmetoder uppdaterade referensnivån är -21,15 Mt CO2-ekv. inklusive träprodukter och -14,84 Mt CO2-ekv. utan träprodukter.
Den uppdaterade referensnivån är inte slutgiltig, utan den tekniska korrigeringen räknas om alltid när det görs betydande metodutveckling av beräkningarna i växthusgasinventeringen. Och det i sig är förstås helt rätt. I och med att beräkning av kolbidning är så nytt som det är så utvecklas metoderna för det fortfarande.
Den i 2021 års inventering rapporterade kolsänkan för skogen var -8,17 Mt CO2-ekv. och träprodukternas kolsänka -3,65 Mt CO2-ekv. Vid jämförelse av resultaten från inventeringen 2021 och den uppdaterade referensnivån, kan man räkna ut att skogens kolsänka borde öka med 6,67 Mt CO2-ekv. för att vara lika stor som referensnivån. Den kolsänka som rapporteras tillsammans med träprodukter borde alltså öka med 9,34 Mt CO2-ekv.
Oavsett kolsänkans omfattning så finns det andra goda skäl att bedriva skosgbruk. Ett skogsbruk som står på hållbar ekonomisk, social och ekologisk grund är knappast dåligt för varken skogen eller skogsägaren. Och andra miljövärden, som mångfalden, kan man givetvis också upprätthålla.
Beräkningsmodeller och inventeringssätt förändras. Det är som sagt högst naturligt i och med att beräkning av kolbindning är förhållandevis nytt.
Det betyder ändå samtidigt att det fortfarande inte finns full säkerhet i siffrorna. Och det innebär i sin tur att det finns en del frågetecken i luften gällande exakt hur stor kolsänka Finlands skogar utgör samt hur den kolsänkan utvecklas över tid.