Ledaren:
Om växtförädlingen i EU hamnar
på efterkälken är det ett reellt hot
mot jordbruket i unionen

Det belgiska EU-ordförandeskapet har försökt nå en kompromiss om den gröna gentekniken nu i vår, hittills ändå utan framgång. En rad kritiska medlemsländer vägrar att gå med på en kompromiss. Om en kompromiss inte nås riskerar EU att så att säga stå kvar på stranden när resten av världen vidareutvecklar växtförädlingen med genredigeringens hjälp.

NGT eller New Genetic Engineering Technologies, så kallas den genredigeringsteknik som utvecklats och redan tillämpas i stora delar av världen. EU-kommissionen vill nu lätta upp kraven på genredigerade växter. Dagens komplexa och väldigt långa tillståndsprocesser i EU förhindrar för tillfället utvecklingen.

Sommaren 2023 lade EU-kommissionen fram sitt senaste förslag till en reform av gentekniken. Avsikten är att underlätta marknadsföringen av grödor och produkter som produceras med stöd av gensaxen Crispr/Cas. Till skillnad från konventionella genetiskt modifierade GMO-växter skulle enskilda medlemsländer inte längre få förbjuda varken odling eller fältförsök.

Växtförädlingsbranschens forskare och övriga aktörer har så gott som enhälligt välkomnat kompromissförslaget. EU-parlamentet vill tillfoga en produktmärkning, men i övrigt har man redan tidigare gett sitt samtycke. Vid en omröstning i februari röstade EU-parlamentet nämligen för NGT med 307 röster, 263 röster emot och 41 nedlagda röster. Parlamentet stöder förhandlingar om NGT med medlemsländerna. Målsättningen är, som det heter, ett hållbart och motståndskraftigt livsmedelssystem.

Politikerna i flera tunga EU-länder är redo att släppa den gröna gentekniken fri, men det är framför allt Tyskland som fortfarande bromsar en sådan utveckling. Där är det närmast olika miljö- och människorättsgrupper som ställer sig på tvären. Den första juli övergår EU-ordförandeskapet från Belgien till NGT-skeptiska Ungern, som inte väntas sätta tid eller energi på kompromisser.

Under det första halvåret 2025 är det Polen som är ordförandeland i EU-rådet och Polen har hittills inte visat något intresse för NGT. Polackerna motiverar sin skepsis bland annat med negativa konsekvenser av eventuella patent på förändrade grödor. Enligt polackerna kan det här också gå ut över primärproducenterna och drabba de mindre gårdarna allra hårdast.

Polen ställer som villkor att NGT-grödor i kategori 1 inte borde tillåtas för patentering. De flesta NGT-sorterna faller inom denna kategori. Enligt kommissionens förslag, skulle NGT 1 marknadsföras utan separat märkning och riskbedömning. Det belgiska ordförandeskapet presenterade faktiskt nyligen en sådan formulering i en arbetsgrupp inför medlemsländerna. Formuleringen lades till det redan existerande kompromissförslaget som en kompletterande definition till NGT-1.

Enligt texten får NGT-1 -grödor inte skyddas av ett eller flera patent eller publicerade patentansökningar i EU-länder. Arbetsgruppen hade också frågor som samexistens, spårbarhet och märkning i samtliga handelsled på bordet. Belgarna har skruvat upp intensiteten i arbetet under de senaste månaderna, men i skrivande stund är det fortfarande osannolikt att det belgiska ordförandeskapet skulle nå en kompromiss för den framtida NGT-regleringen nu under de sista mandatveckorna, innan Ungern tar över.

En del medlemsländer med Tyskland i spetsen vägrar ändå att visa kompromissvilja. Samtliga försök att nå en gemensam ståndpunkt mellan EU:s medlemsländer i rådet har hittills misslyckats. Nu inväntar politikerna helt enkelt nästa EU-kommission som börjar jobba i höst.

I värsta fall kan det hända att ingen kompromiss hittas. Det innebär i sin tur att EU riskerar att bli en vit fläck på kartan för de genredigerade grödornas del och att hela växtförädlingen i unionen så småningom börjar halka efter de globala konkurrenterna. Och det är onekligen ett reellt hot mot jordbruket i EU.