Ledaren:
Upprörda känslor när
krisstödet till det åländska
lantbruket fördelades

Ålands landskapsregering satsar 500.000 euro på ett nytt mjölkstöd som ger 140 euro per ko samt 250.000 euro som bidrag åt Ålandsmejeriet (ÅCA) för att trygga mjölkproduktionen på Ålands två största mjölkgårdar, Gesterby mjölk och Haga kungsgård, som svarar för 60 procent av mejeriets invägning.

Pengarna tas från det krisstöd på en miljon euro som Åland fick från regeringen Marins krispaket till lantbruket för att kompensera jordbruket för de kraftigt höjda kostnaderna för elektricitet och gödsel. Landskapsregeringens stödbeslut har väckt starka reaktioner på Åland.

En del ålänningar, gemene man, är upprörda över att landskapsregeringen stöder en enskild lantbruksföretagare i så här stor utsträckning. De åländska växtodlarna är igen upprörda över att de inte tilldelats något krisstöd.

Motiveringarna för regeringen Marins krisstöd var att stödet skulle kompensera de högre kostnaderna för bland annat handelsgödsel och el och de kostnaderna har ju också drabbat växtodlarna.

Ålands producentförbunds (ÅPF) ordförande Birgitta Eriksson-Paulson säger att hon förstår de upprörda växtodlarna. Hon poängterar också att det handlar om ett politiskt beslut som ÅPF inte har haft någon möjlighet att påverka.

Vidare säger hon att det samtidigt är väsentligt för det åländska jordbruket att man har mejeriet kvar. Mjölkproduktionen är ett nav med många kringeffekter och en förutsättning för många av ÅPF:s medlemmars jordbruk, långt fler än mjölkproducenternas.

De åländska växtodlarna vill nu, i varje fall, att också de ska erhålla krisstöd. Jordbruksbyråns chef Sölve Högman konstaterade ändå efter tisdagens ÅPF-möte att det i årets landskapsbudget inte finns mera pengar för jordbruket. Därför är det alltså upp till den nya landskapsregeringen att nästa år reservera pengar ifall också växtodlare och andra lantbrukssektorer ska få krisstöd.

Man kan också fråga sig om ett krisstöd av det här slaget, baserat på ett enda politiskt beslut, är avsett att gå till enskilda lantbrukare i så här utsträckning? Landskapet Åland tilldelades 1 miljon i krisstöd till lantbruket. 750.000 euro av det går nu till mjölkproduktionen. 250.000 euro av det specifikt till omstrukturering av två gårdar som drivs av en och samma lantbrukare. 500.000 euro går alltså till ett nytt mjölkstöd som ger 14 euro per ko.

Eftersom en och samma lantbrukare svarar för 60 procent av mejeriets råvara så kommer också 60 procent av dessa pengar, eller rätt så nära i varje fall, att gå till den lantbrukaren. De åländska mjölkproducenterna är också överlag ganska få, tjugo stycken. Tolv som producerar för ÅCA och åtta för Arla.

Som en randanmärkning kan man notera att en del av motsvarande krisstöd som regeringen Marin delade ut till lantbrukarna på fastlandet försvann i och med att regeringen Orpo tog över på Finansministeriet och helt sonika lade beslag på till ministerierna redan fördelade men inte använda budgetmedel. Det här mot den praxis som rått länge gällande fördelningen av statliga budgetmedel.

Åland är ett på många sätt unikt landskap i Finland som också i finländsk kontext har ett unikt lantbruk. Mångsidigheten i det åländska lantbruket är dess styrka. Likväl är ändå mjölkproduktionen motorn i lantbruket också där. Från det resonemanget är dessutom avståndet mycket kort till huruvida landskapets mejeri ÅCA faktiskt har en framtid eller huruvida man lyckas upprätthålla den redan i årtionden tämligen framgångsrika åländska livsmedelsförädlingen och -exporten.