Ledaren:
Valresultatet öppnar upp
för ett mera jordbruksvänligt
Europaparlament

Europaparlamentsvalet är över och för jord- och skogsbruket är det fortfarande inte helt klart vad valresultatet innebär. Det som däremot är klart är att på en europeisk nivå så var det högern och ytterhögern som vann valet.

Trots att Vänsterförbundet gjorde ett mycket gott val här hemma i Finland så backade vänstergrupperna på EU-nivå, men mandatförlusterna för vänstergruppen ”Left” och socialdemokratiska ”S&D” var ändå inte jättestora. Valets stora förlorare är gruppen ”Green” dit Finlands Gröna hör och ”Renew” som SFP och Centern tillhör. ”Green” förlorade mest i Tyskland och Frankrike medan ”Renew” backade mest i Frankrike, Spanien och Rumänien. Det att de gröna backade mest just i de tongivande EU-länderna Tyskland och Frankrike ska inte underskattas.

Vi ser alltså en skiftning från rödgrönt till blått och svart i Europaparlamentet. Kanske kan det, inte minst med de senaste årens utveckling i Europa i åtanke, leda till en ökad förståelse för jordbruket, självförsörjning, de gröna näringarna i allmänhet och rentav en ökad förståelse för nordiskt ekonomiskogsbruk också. En sak som förekommit speciellt ofta i Bryssels skottglugg under de senaste åren.

Det är ändå inte säkert, men som ett minimum kan vi väl ändå se valresultatet som ett momentum för våra branscher och Europas bönder. Ett momentum för att samarbeta över landsgränserna för att öka lönsamheten, öka förståelsen i Bryssel för de olika omständigheterna i respektive medlemsland samt att minska byråkratin och den administrativa bördan för bönderna.

Ett steg i den riktningen togs faktiskt redan den 13 maj då Europaparlamentet antog det förenklingspaket som presenterades av EU-kommissionen så sent som den 15 mars för att underlätta böndernas regelbörda. Processen har varit unikt kort i jämförelse med andra europeiska lagstiftningsprocesser, som räcka år från förslag till verklighet. Samma dag som förenklingspaketet antogs publicerades också ett öppet brev underskrivet av 140 europeiska miljö- och intresseorganisationer som kritiserar regellättnaderna i de miljökrav som måste uppfyllas för att få jordbruksstöd utbetalt.

Kritiken slutar inte där utan tar också upp industriutsläppsdirektivet där tröskelvärdena för djurenheter höjdes från föreslagna nivåer och förslaget till ny växtskyddsförordning (SUR) som slopades av EU-kommissionen. Brevet listar flera exempel och målar upp en sittande EU-kommission som gång på gång överger sina egna, ofta väldigt ambitiösa, miljöinitiativ inom jordbrukssektorn.

EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski sade under våren att han var tacksam för bondeprotesterna eftersom de underlättade EU-kommissionens snabba reaktion på jordbrukssektorns utmaningar. Enligt honom borde CAP bygga på att skapa incitament för miljövänliga åtaganden hos lantbrukare snarare än tvingande krav och övervakning. För övrigt en åsikt han delar med de finländska producentorganisationerna SLC och MTK.

Det finns med andra ord olika förklaringar till varför förenklingspaketet genomfördes så snabbt. Antingen var bondeprotesterna ett effektivt sätt att påverka lagstiftningen eller så passade tidpunkten politikerna i Bryssel lite för bra med tanke på att vinna röster inför det stundande Europaparlamentsvalet. En ytterligare förklaring kunde vara att ett liknande förenklingspaket hade presenterats förr eller senare oavsett eventuella protester, i ett försök till att göra CAP mera förankrat i incitamentskapande istället för att tillämpa tvingande regelverk. Alltså just det som Wojciechowski talat om i våras men också tidigare.

Valresultatet i Europaparlamentsvalet borde enligt all logik öppna upp för en mera jordbruksvänlig politik, men inget är förstås säkert. Hur som helst så bör den europeiska bondekåren nu ta chansen att utnyttja valresultatet och den – kanske – förbättrade kommunikationen med Europaparlamentet och EU:s övriga beslutsfattare. För det känns trots allt lite som att förståelsen för de gröna näringarna ökat i EU under de senaste åren, såväl i maktens högborg i Bryssel som i många enskilda medlemsländer.