Opinion

Ledarsticket:
Jordbrukets energiinvesteringar
och likviditetslån fick sitt
i budgetmanglingen

Regeringens budgetmangling har avslutats och den bjöd inte på särskilt stora överraskningar, speciellt inte för jord- och skogsbruksnäringarna.

Som helhet överraskade kanske ändå mest det faktum att regeringen Orpo lånar nästan lika friskt som regeringen Marin. Budgetunderskottet ligger på 11,5 miljarder euro. Efter allt tal om att statsskulden skenar iväg och liknande i valrörelsen.

Nå, valrörelse är valrörelse och budgetmangling är budgetmangling. Genom en skatterea för höginkomsttagare satsar regeringen Orpo hårt på tillväxtkortet och det är förstås en chansning.

Budgetmanglingen gick för övrigt fort och det brukar nytillträdda regeringars första budgetmanglingar göra, den andra och tredje budgeten är ofta betydligt svårare att få till stånd.

Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (Kd) tog vid tisdagskvällens presskonferens upp satsningen på 15 miljoner euro i likviditetslån till de mest utsatta jordbrukarna. Man viker också 18 miljoner euro för energiinvesteringar. Därtill riktas 7 miljoner euro i nationell tilläggsfinansiering till unga jordbrukare, det här utöver EU:s beviljade krispaket på drygt 4 miljoner euro.

En generell trend i såväl budgetmanglingen som i allmänhet under regeringens första aktiva månader är att finansminister Riikka Purra (Sannf), med sitt eget partis och statsministerpartiets benägna stöd, griper alla chanser till att göra inbesparingar och nedskärningar. Det är givetvis sunt för statsfinanserna, men begränsar samtidigt eventuella initiativ inom de olika förvaltningsområdena.