Institutet för hälsa och välfärd, THL, har gjort en omfattande undersökning som kommer fram till att möjligheten att röra sig i naturen kan spara miljoner i hälsovårdskostnader.
Det låter nästan lite väl bra för att vara sant. Det finns gott om undersökningar där ökade naturvärden sägs kunna ge konkret klirr i kassan, utan att det för den skull finns konkreta bevis för hur penningflödena kunde genereras. Ett exempel är EU:s omtvistade restaureringsförordning som vid publiceringen av det första utkastet för ett par år sedan talade om att åtgärderna skulle betala sig tillbaka mångfalt på längre sikt.
THL går betydligt djupare i sin analys än så. Institutet har tillsammans med Luke och en konsultbyrå gått igenom otaliga vetenskapliga rapporter som handlat om sambandet mellan utflykter i naturen och depression, eller hur naturbesök påverkar förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar och allergier.
Därefter har de gått på djupet och försökt analysera vilken ekonomisk betydelse detta kan ha. Eller enklare uttryckt: hur mycket mediciner eller vårdtimmar kan samhället spara in om människor skulle vara mera ute i naturen?
Enligt rapporten skulle det vara möjligt att göra årliga inbesparningar på hundratals miljoner euro i Finland bara i behandlingen av depressioner och typ 2 diabetes, samt genom minskad användning av läkemedel vid behandlingen av astma.
Alla som bor på landsbygden kan säkert nicka igenkännande till rapportens slutsatser. Att gå ut en sväng i naturen känns skönt och avslappnande. Man blir helt enkelt på bättre humör under en skogspromenad.
En annan sak är att man utsätts för mera mikrober ute i skogen än bland asfalt och betong i staden, vilket stärker immunförsvaret. Och så finns den rent fysiska aspekten, att gå i skog och mark är mer mångsidig träning för kroppen än att gå på släta trottoarer.
THL-rapporten tar fasta på vikten av att det borde finnas skog och natur nära till för alla, även för stadsbor. Där har förstås de som bor på landsbygden en klar fördel – naturen finns alltid nära.
Det finns ändå ett stort men i THL:s rapport och slutledningar. För att folkhälsonyttan skall bli så stor som sägs i rapporten måste man få fler människor att ta sig ut i naturen. Och de som kanske är mest i behov av ett naturbesök är kanske också de som är minst intresserade.