Lehtomäki:
Skogsindustrin kan samexistera
med mångfald i skog

Under fullmäktigemötet höll Paula Lehtomäki, som är vd för Skogsindustrin rf, ett anförande som skogens och skogsindustrins framtid. Lehtomäki påtalade vikten av att se det långa perspektivet i skogens goda utveckling och inse betydelsen av det värde industrin skapar. Slutligen väckte hennes taltur även frågor kring hur skogsfrågorna kunde lyftas fram i samhället.

– Finland kan väl kallas den skogsbaserade bioekonomins land, och kan här betraktas som helt unikt i Europa. Då vi betraktar skogssektorns värdekedja och dess betydelse för den finska ekonomin är den viktigare än i något annat europeiskt land. Per capita ligger exempelvis Sverige som vi ofta också förknippar med skog ordentligt bakom Finland. Därför är det heller inte lätt för Europa att förstå hur betydande skogen är för oss.

Det sade Paula Lehtomäki som är vd för Skogsindustrin rf, då hon inledde sitt anförande om skogen och skogsindustrin. Lehtomäki lyfte fram siffror som talar ett tydligt språk.

Omkring 75 procent av Finlands areal är skog, förädlingsvärde inom skogsindustrin upp går till 11 miljarder euro och skatteintäkterna till 3,1 miljarder. Det finns 141 fabriker och nästan 83.000 sysselsatta. Av exporten är 18 procent skogsprodukter, medan branschen får 1,9 miljarder euro i årliga direktinvesteringar. Skogsägarna får årligen 2,8 miljarder euro för sitt råmaterial.

– Det bästa sättet att upprätthålla den här värdekedjan och säkra tillgången på virke är att se till att skogen mår bra, vilket vi lyckats väl med i Finland. Men det behövs aktivt arbete för att kunna säkra en fortsatt god situation i framtiden, tillade Lehtomäki.

Industri och mångfald kan samexistera

– Stiftelsen Metsämiesten säätiö gjorde nyligen en undersökning där det framkom att endast 38 procent av respondenterna visste att skogarna växer mer än de används. Majoriteten trodde det motsatta, vilket är bekymrande.

För att tackla liknande föreställningar publicerade Skogsindustrin tillsammans med Sågindustrin (Sahateollisuus) i september en Mångfaldsvägkarta som belyser den biologiska mångfalden i ekonomiskt utnyttjade skogar. Forskningen baserar sig på utredningar gjorda av Naturresursinstitutet Luke, Östra Finlands universitet och Tapio.

Enligt Lehtomäki påvisar mångfaldsfärdkartan att tryggandet av skogens mångfald och ekonomiskt nyttjande kan kombineras.

– Inom vägkartan har vi verifierat och synliggjort de mångfaldsåtgärder som vi har vidtagit i Finland under de senaste 30 åren. En del av arbetet gick också ut på att skapa scenarier baserat på förändringar som nu införs med nya krav på certifikat och lagstiftning. Skulle vi fortsätta att göra små förbättringar skulle detta betyda att vi kan stärka mångfalden i ekonomiskt utnyttjade skogar även i framtiden.

Står skogsresurserna hotade?

Trots möjligheten till ett fortsatt livskraftigt skogsbruk hopar sig allt fler orosmoment på den politiska fronten.

– Det uppstår hela tiden mera krav och förväntningar som sätter en press på hur vi kan använda våra skogsresurser. I princip skriver man i regeringsprogrammet att Finland lever av landsbygden och skogarna, men i praktiken förbereder man en nationell biodiversitetsstrategi och andra dokument där vi har planer på att utöka skyddsarealen. Detta trots att arealen i sig inte erbjuder något värde om det inte är en areal som är viktig för mångfalden.

Lehtomäki påpekade att det är den industriella värdekedjan som skapar välfärd i det långa loppet, och att exempelvis kompensation för kolbindning kan tänkas lockande trots att det i praktiken innebär att den konkreta värdeskapande verksamheten faller bort.

– Frigör vi oss från den fossila ekonomin eller handlar det mer och mer om att ”kompensera”? Om man bara kompenserar undrar man om det blir så att Finland får kompensera lite för andras del? Här måste EU se skogsekonomin och industrin som en viktig del av den gröna omställningen och europeisk självförsörjning.

Enligt Lehtomäki har den nuvarande EU-kommissionen dock endast betrakta skogen ur en klimat- och mångfaldssynvinkel utan att uppskatta det skogen och skogsindustrin kan bidra med, vilket är ett centralt problem.

– Därför gäller det nu att försöka inverka på den inkommande kommissionen och dess syn på skogen.

Många frågor väcktes

Lehtomäkis anförande väckte många frågor bland åhörarna. ÖSP:s ordförande Tomas Långgård undrade om det ännu finns möjlighet att utöka virkesanvändningen eller om det som är tillgängligt redan används.

– I enlighet med Lukes beräkningar om vad som skulle vara en hållbar nivå på långsikt, som nu även skall justeras i enlighet med den nyaste informationen om skogarnas tillväxt, måste man konstatera att bufferten inte är särskilt stor, svarade Lehtomäki.

Henrik Holm påpekade att skogen fortfarande växer och frågade om hur man kunde få samhället att förstå detta.

– Det gäller att försöka få folk att förstå det längre perspektivet och det faktum att vi idag har betydligt större skogsresurser än vi hade i mitten av 1900-talet. När vi diskuterar markanvändningslagstiftningen talas det ofta om femårsperioder, men gällande skogen borde det handla om årtionden.

Lehtomäki tillfrågades också huruvida Skogsindustrin har några satsningar på barn och unga i syfte att motverka den felaktiga information som flödar i samhället och skolan.

– Vi satsar på kampanjen Metsien Suomi – skogarnas Finland, och så kör vi reklamkampanjer i tv och på social media. Årligen har vi också en skogskampanj: möjligheternas skog där 200-250 skolor deltar. Vi samarbetar också med studiehandledare genom olika nätverk.

Skogsrevirets ordförande Otto von Frenckell vidareutvecklade tankegången kring information och hänvisade till en färsk utredning sammanställd av Taloustutkimus där det framkommer att många finländare har en helt fiktiv bild av skogen.

– De som bor i huvudstadsregionen och politiskt befinner sig på den vänstra flanken, vet minst om skogsfakta. Den skattefinansierade massmedian är avverkningsfientlig, medan riksskogstaxeringen visar att nästan 30 procent av skogsarealen har varit orörd de senaste 30 åren. Hur skall vi få folk att förstå att det inte är bättre att låta bli att göra något i skogen, än att avverka, undrade von Frenckell.

– Här behöver vi en gemensam vision och därför samarbetar vi. Eftersom 75 procent av Finlands areal är skog står det klart att allting som görs här kommer att påverka eller påverkas av skogen. Vi har ännu har mycket arbete kvar att göra.