Mat, prat och umgänge lockade ett femtiotal västnyländska bönder till Sjundeå bad till medlemskvällen Oss bönder emellan.
SLC har återupptagit det omtyckta konceptet med medlemsträffar på olika håll i regionerna. Tanken är att erbjuda medlemmarna möjlighet att samlas över en bit mat och diskutera aktuella frågor tillsammans.
SLC bjuder under vintern in till Oss bönder emellan-kvällar både i Nyland, Åboland och Österbotten. De flesta av dem har redan gått av stapeln men än återstår träffarna den 28 februari i Kimito och den 29 februari i Nagu.
I Nyland ordnades kvällarna i år i Vanda, Strömfors och Sjundeå. Den västnyländska bondekåren samlades på hotellet som i folkmun fortfarande går under namnet Sjundeå bad. Hotellet har fått nytt liv efter ägarbyte och en omfattande renovering och heter numera Hotelli Siuntio.
Jordbrukets framtid
Efter en kort inledning av förbundsordförande Thomas Antas tog nyvalda viceordförande Nina Långstedt till orda. Hon lyfte fram en rad mer eller mindre brännande frågor inom dagens och framför allt morgondagens lantbruk och livsmedelsförsörjning.
Det handlade bland annat om cellodlat kött, mat som går att skriva ut med en 3D printer och artificiell intelligens. Hon lyfte upp frågor om grönmålning, eller greenwashing, vilket innebär att man med hjälp av marknadsföring framställer sin verksamhet som betydligt mer miljövänlig än den är i verkligheten.
Efter detta var det inga problem att få diskussionen att löpa. Blickarna riktades mot producentorganisationen och dess uppgift i denna föränderliga värld. En hundraårig organisation behöver kunna utvecklas och hänga med i tiden för att fortsätta att vara relevant för sina medlemmar. Diskussionen var fri och yvig och frågorna var fler än svaren.
Jordbrukets lönsamhetskris upplevs som en boja som verkar omöjlig att bli av med. Trots att pandemin förde med sig att allt fler konsumenter fick upp ögonen för vikten av inhemsk och trygg matproduktion är uppskattningen för våra livsmedel fortfarande för låg.
Däremot lyftes vikten av balans i produktionen upp som avgörande för prisbilden. Överutbud av vissa spannmål påverkar priserna negativt medan en större efterfrågan håller dem på en skäligare nivå.
SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback lyfte fram vikten av lagstiftning som stöder kåren på lång sikt. Jordbrukarnas demonstrationer på olika håll i Europa väckte också diskussion och en del frågade sig om det igen är dags för de finländska bönderna att köra ut på gator och torg.
Att få skäligt betalt
Producentorganisationernas roll på marknadssidan diskuterades också. Att lyckas påverka spannmålshandeln är ingen liten utmaning.
Det finns ett flertal exempel där producenter gått ihop både lokalt och regionalt för att få större muskler i förhållande till uppköparna och på så vis stärka producenternas ställning på marknaden.
Ett andelslag eller annan sammanslutning kan ansöka om att bli godkända som producentorganisation av Livsmedelsverket och kan då fungera som en aktör på marknaden på sina medlemmars vägnar. Det har andelslaget ViljaTavastia gjort.
Idag är ViljaTavastia Finlands största andelslag för spannmålshandel med över 700 medlemmar. Dess nyvalda styrelseordförande är Ingåjordbrukaren Kalle Åberg.
Han upplever att fördelen med statusen som producentorganisation är att priserna kan diskuteras öppet. En så stor mängd medlemmar ger organisationen en viss pondus men några betydande vinster i plånboken handlar det ändå inte om, bedömer Åberg.
Den gamla sanningen om att man är starkare tillsammans gäller ändå fortfarande, också i form av jordbrukssamarbete.
Oss bönder emellan-evenemangen har åtminstone hittills visat att det finns ett behov i medlemskåren att dryfta aktuella frågor tillsammans, ställa frågor och fundera kring framtiden för lantbruket. En smaklig måltid gör naturligtvis tillställningen ännu mer lockande.
Hur man än vänder på steken verkar det ganska klart att det traditionella jordbruket behövs också i framtiden. I vilken form får framtiden utvisa.