Livsmedelssektorn genererar
omfattande mervärde både
nationellt och regionalt
Var tionde finländare är sysselsatt i anknytning till livsmedelssektorn. Ny forskning publicerad av Naturresursinstitutet Luke påvisar att livsmedelssektorn spelar en avgörande roll för sysselsättningen och mervärdeskapandet i Finland. Utredningen presenterades vid ett lanseringstillfälle under måndagen.
– Livsmedelssektorns mervärde uppgick 2021 till drygt 19 miljarder euro, vilket är nästan 9 procent av det totala mervärdet inom nationalekonomin. Livsmedelshandeln stod för den största delen av mervärdet eller 3,8 miljarder euro.
Det berättade Jyrki Niemi som är forskningsprofessor på Luke, då han under måndagen inledde lanseringstillfället för institutets nya utredning om livsmedelssektorns betydelse för Finlands ekonomi.
Utredningen omfattar den inhemska livsmedelssektorns effekt på sysselsättning, mervärde och beskattning åren 2018-2021 i hela landet och år 2021 enligt landskap.
– Vi har tagit med både direkta och indirekta ekonomiska effekter. Direkta effekter innebär livsmedelssektorns egen sysselsättning och mervärde. Indirekta effekter syftar på livsmedelssektorns inverkan på andra sektorer.
Sysselsätter 320.000 personer
Av de 19 miljarder euro som livsmedelssektorn tillför ekonomin står jordbruket för 3,3 miljarder euro med jordbruksstöden inräknade. Livsmedelsindustrin står för 2,9 miljarder euro och restaurangverksamheten för 2,4 miljarder euro.
Utöver detta skapade branscherna kopplade till livsmedelssektorn ett mervärde på 6,6 miljarder euro.
– Livsmedelssektorns andel av hela ekonomins mervärde har hållits förhållandevis stabil. Under perioden nåddes en höjdpunkt 2019 på 9,6 procent då andelen 2021 var 8,9 procent. Jordbrukets mervärde har vuxit under perioden med knappa 400 miljoner euro, berättade Niemi.
Livsmedelssektorn sysselsätter 320.000 personer, vilket är nästan 12 procent av hela landets sysselsatta. En fjärdedel av sysselsättningseffekten är indirekt.
År 2015 var jordbruket ännu den största sysselsättaren, men har sedan dess förlorat titeln till förplägnadsbranschen. Jordbrukets indirekta sysselsättande effekter omfattar livsmedelsindustrin, foderköp, maskinköp, service av maskiner och reparationsbyggande.
– Tittar vi på livsmedelssektorns andel av investeringarna i vårt land så står de för 4 procent av alla investeringar eller 2,4 miljarder euro. Jordbrukssektorn är den största investeraren med 1,1 miljarder euro.
Nyland genererar mest värde
– Nyland står för den överlägset största mängden sysselsatta inom branschen, med över 80.000 personer, vilket är 26 procent av alla sysselsatta inom sektorn. Som en andel av det totala antalet sysselsätta leder dock Södra Österbotten med 18 procent, följt av det övriga Österbotten och Åland, förklarade gästforskare Eero Vatanen från Östra Finlands universitet under tillfället.
Nyland genererar nästan 27 procent av mervärdet inom livsmedelssektorn, medan sektorns andel av hela regionalekonomin är störst i Södra Österbotten där den står på 16 procent. Proportionellt sett är jordbrukets andel av mervärdet och sysselsättningen störst i Södra Österbotten och minst i Nyland.
– I Nyland är det särskilt servicebranscherna, såsom livsmedelshandeln och restaurangverksamheten samt livsmedelsindustrin, som har en stor sysselsättande effekt, även om deras andel av alla sysselsatta och av mervärdet är relativt liten i förhållande landskapets stora ekonomi, framförde Vatanen.
Mats Nylund: ”Glädjande resultat”
– Naturresursinstitutets rapport visar vilken omfattande inverkan hela matsektorn har på vår samhällsekonomi, sysselsättning och det mervärde som skapas. Det är glädjande att det finns många starka matregioner på SLC:s verksamhetsområde, summerade SLC:s ordförande Mats Nylund som deltog i utredningens lanseringstillfälle.
Nylund kommenterade även livsmedelssektorns betydelse för statens skatteintäkter. Enlig Lukes utredning står sektorn för cirka 10 procent av alla skatteintäkter och andra avgifter av skattenatur, sammanlagt 11 miljarder euro.
Av summan består 3,5 miljarder av inkomstskatter och företagsskatter samt 6 miljarder av produktskatter. Socialavgifternas andel uppgår till 2 miljarder.
– Det här är betydande för hela Finland, men även regionalt har matsektorn betydelse för den regionala ekonomin. Särskilt i Österbotten och på Åland spelar matsektorn en viktig roll för mervärdet och sysselsättningen. I Nyland sysselsätter däremot matsektorn flest personer och ger mest mervärde via servicebranscherna.
Sektorn tyngs av beskattning och reglering
Efter att forskarna presenterat utredningen fördes en paneldebatt där några av representanterna för de organisationer som finansierat projektet medverkade.
Panelmedlemmarna diskuterade forskningsresultaten och de utmaningar livsmedelssektorn står inför. Beskattning och reglering dök upp som centrala orosmoment inom sektorn.
– Våra branscher drabbas då många produkter från och med nästa år beskattas enligt 14 procents mervärdeskatt. När momsen nu dessutom höjdes till 25,5 procent ser det inte bra ut för en sektor som redan lidit mycket. EU-regleringen är dessutom övermäktig för en sektor där de mindre företagen är många, förklarade Timo Lappi som är vd för Turism- och Restaurangförbundet.
Lappi hänvisade till en studie som påvisar att förhöjning av en redan hög moms leder till minskad produktion och därmed skattebortfall. I Finlands fall skulle bortfallet ligga på 4-5 miljarder euro.
– I vår bransch känns det som om finansministeriet vill få in mera skatter genom att höja dem i stället för att främja tillväxten och den vägen få in mera skatteintäkter.
Även Livsmedelsindustriförbundets vd Mikko Käkelä konstaterade att en dålig eller godtycklig skattepolitik skapar osäkerhet vilket gör företag rädda att investera.
– Det måste gå att skapa en förutsägbar verksamhetsmiljö för livsmedelssektorn som uppmuntrar till tillväxt. Annars vågar inga företag investera i Finland. I dagsläget ser vi främst investeringar som krävs av regleringen, medan investeringar som leder till tillväxt uteblir. Detta måste förändras.
Enligt Käkelä är överregleringen och skattesatserna redan idag för tunga vilket belastar företagen.
– Om vi i stället skulle gå åt andra hållet skulle också företagen klara sig bättre och därmed också kunna fokusera på export.
MTK:s ordförande Juha Marttila kommenterade likaså skattefrågan, behovet av tillväxt samt vikten av att förändra den allmänna attityden till mat.
– Beskattningsvännerna har otvivelaktigt varit i farten och behöver balanseras ut av matvännerna. Inflationen och recessionen har visat vad som händer i hushållen då tiderna blir sämre, nämligen att de skär ner på matutgifterna. Detta uppmuntras i den offentliga diskussionen då man talar om att det är dyrt att köpa mat. Det här tankesättet borde vi svänga på så att attityderna till maten i sig blir positivare.