Lönsamhet och sortförsök
var teman på NSL:s försöksdag

En ogynnsam vinter med en del isbränna gjorde att det blev så gott som total utvintring i höstoljeväxterna i södra Finland och stora skador i höstspannmålen, säger försöksledare och växtodlingsagronom Patrik Erlund på Nylands svenska lantbrukssällskap under sällskapets försöksdag på Stor-Sarvlaks Gård. Dessutom kom en del hårda regn i slutet av maj och början av juni, som drog ut på vårsådden.

Östnyland har lidit av torka medan Västnyland har fått regn i övermått. Det gäller åtminstone lokalt. Nederbördsmängden på Stor-Sarvlaks uppmättes således till cirka 120 millimeter i år till och med 14 juli, medan motsvarande mängd i Västankvarn var 225 millimeter.

En följd av den utdragna sådden blev att grödorna till en början växte något ojämnt från skifte till skifte, men när värmen satte in i juni tog växten fart.

Kring midsommar såg läget rätt lovande ut, men efter ett par veckor märktes det att mer regn skulle ha behövts. Efter regnen i juli är slaget inte förlorat, men det kan hända att mognaden blir något ojämn.

Utnyttja väderstationerna!

Svamp- och bladfläcksjukdomarna har förekommit i rikliga mängder i korn i år. Även vete har utsatts för bladfläcksjukdomar. Sädesbladlus och bladbaggar har angripit spannmålen, medan det har varit ”relativt lugnt” i oljeväxterna.

Dock har små mängder jordloppor och rapsbaggar förekommit. Lokalt har kålbladsstekel, vars larv förorsakar skador, härjat.

Patrik Erlund passar även på att påminna om NSL:s nya väderstationer i Västankvarn och Stor-Sarvlaks med uppvärmd sensor, som gör att de fungerar året runt.

– Här kan man bland annat följa med temperatur, relativ luftfuktighet, värmesumma, nederbörd, vindstyrka, vindriktning och lufttryck, säger han. Väderdata uppdateras fyra gånger i timmen.

Adressen på internet är https://www.nsl.fi/vader/

Högt spannmålspris men täcker det kostnaderna?

Den stora utmaningen är om vi ska lyckas få ett spannmålspris som täcker de höga kostnaderna, säger SLC:s ombudsman Rikard Korkman. Det gäller i år men möjligtvis ännu mer 2023.

Gödselinköpen öppnades under en veckas tid i början av juli, men i skrivande stund är de åter stängda. Orsaken lär vara pristrycket på naturgas, som behövs för tillverkning av kväve.

Under öppningsveckan var priset för Yara Axan 624-659 euro per ton och för Yara Y 20 727-762 euro per ton.

För spannmålen är det i vilket fall som helst positivt att köparna har öppnat priserna redan för spannmålshandeln 2023.

– Vetepriset på Parisbörsen är ännu högt, fastän det hunnit sjunka sedan vårens toppnoteringar på över 400 euro per ton, men vi ska inte glömma att vi också har höga kostnader i år.

Rikard Korkman understryker vikten av att räkna på produktionskostnadskalkylerna på den egna gården.

– Varje gård bör ha kostnadskalkyler för var och en gröda, eftersom förhållandena och därmed kostnaderna varierar väldigt mycket.

Mycket hinner ännu hända och en prognos från USA:s jordbruksministerium 12 juli förutspår bra skörd. Prognosen ledde redan till att noteringarna föll på Chicagobörsen.

Rikard Korkman hänvisar vidare till några data från gårdarna i lantbrukets intensivrådgivning (LIR-gårdarna) som sammanställts av ekonomirådgivare Krister Hildén vid NSL. Enligt dem ger ett vetepris på 300 euro per ton ett litet minus om skörden inte överstiger 4,1 ton per hektar, när kostnaderna för gödsel är uppe i 750 euro per ton. Det samma gäller raps, fastän priset är uppe i 660 euro per ton och skörden är 1,55 ton per hektar.

För att uppnå nollpunkten med dessa skördar och priser skulle ett vetepris på 308 euro per hektar eller en skörd på 4,21 ton per hektar behövas. Att få rapsodlingen att gå jämnt ut skulle förutsätta ett pris på 674 euro per ton eller en hektarskörd på 1,58 ton.

Nämnas kan att hittills har priset på oljeväxter varit rekordhögt men nu stiger utbudet från Australien och Kanada.

Efterfrågan ännu hög

I vilket fall som helst är efterfrågan på vete ännu hög, trots en tillfällig nedgång i priset.

– Det är ganska vanligt att priset faller när skörden närmar sig, säger Rikard Korkman och låter förstå att läget hinner jämna ut sig ännu. Den globala handeln brukar vara som livligast under perioden 10 augusti–30 september.

Både på inhemsk och global nivå är spannmålslagren små jämfört med konsumtionen. Den ryska invasionen av Ukraina har förvärrat läget ytterligare, men utvecklingen hade börjat redan tidigare.

En vecka efter försöksdagen har en överenskommelse fattats om export av spannmål och även gödsel via ukrainska hamnar. Det här ledde omedelbart till ett fall i veteprisnoteringarna, men i skrivande stund är priserna ännu på en hög nivå.

– I Finland är de ingående spannmålslagren rekordsmå under den här odlingssäsongen, säger Rikard Korkman vidare. Prognoser ger vid handen att det blir bra skördar i Finland och Sverige, men än så länge ser vi ut att få ett bra pris jämfört med börspriset. Det lönar sig att kolla så kallad basis, det vill säga skillnaden mellan vårt inhemska pris och noteringarna på börsen. När det inhemska priset är nära priset på börsnoteringarna signalerar det en god inhemsk efterfrågan. Då lönar det sig att reagera och sälja eller slå fast ett pris om det är på en bra nivå.

När det gäller vete har vi fortfarande en utmaning i och med att lagren ser ut att växa märkbart igen det här året, om man räknar odlingsarealerna gånger de senaste 10 årens medelskörd. Det gäller nu att kunna utnyttja möjligheterna på exportmarknaden för att bibehålla den positiva prisutvecklingen i förhållande till priset på spannmålsbörsen.

Utbudet av råg och korn har däremot minskat drastiskt. För kornets del är utbudet beroende av den slutliga medelskörden, räknat enligt 10 års medelskörd täcks det inhemska behovet nätt och jämnt.

Tidigare har vi haft ett lågt rågpris jämfört med de andra spannmålen, eftersom vi har haft ett lager för över ett års behov men det är slut nu.

Att vi har mycket havre är enligt Rikard Korkman inte så bekymmersamt, havre brukar vara möjligt att sälja på exportmarknaden.

Han rekommenderar i övrigt att man skyddar sig mot prisriskerna inför odlingssäsongen 2023 genom att kombinera inköp av produktionsinsatser, framförallt gödsel, med spannmålskontrakt.

Sortförsök för information om egenskaper

I sin genomgång av sortförsöken understryker Patrik Erlund samt forskarna Antti Laine och Marja Jalli från naturresursinstitutet Luke att avsikten med försöken är att få så noggrann information som möjligt om sortens odlingsegenskaper, skördeavkastning, sjukdomshärdighet, kvalitetsegenskaper och samspel med omgivningen.

I de officiella försöken, som uppdateras årligen, jämförs den undersökta sorten med andra motsvarande sorter: https://px.luke.fi/PxWeb/pxweb/sv/maatalous/

De officiella sortförsöken har ett brett nätverk av försöksytor i hela landet. Inom rådgivningen är det emellertid bara Nylands svenska lantbrukssällskap, som deltar med egna provytor i Itis, Västankvarn och Stor-Sarvlaks.

Deltagarna frågar om läget för försök med höstkorn och hösthavre. Patrik Erlund svarar att de pågår för höstkornets del. Med hösthavre har det varit problem med höga halter av DON.

– När vi testar sjukdomsresistens av olika sorter i de officiella sortförsöken, så är de viktigaste kriterierna att sorter av korn och vårvete inte är speciellt disponerade för bladfläcksjukdomar och mjöldagg, berättar Marja Jalli. Havre ska inte vara extra disponerad för bladfläcksjuka. För höstvete, råg och rågvete gäller att de inte är speciellt känsliga för snömögel eller andra betydande angrepp.

Kunskapen om sorternas känslighet för växtsjukdomar baserar sig på de observationer av snömögel, mjöldagg, rostsvamp och bladfläcksjukdomar, som gjorts under de officiella sortförsökens fältförsök. Förekomsten av de här växtsjukdomarna baserar sig på naturlig smitta.

– När det gäller härdigheten mot bladfläcksjukdomar i vårvete och korn utför vi dock prov också genom att överföra smitta på konstgjord väg. Observationerna utförs under mjölkmognadsstadiet.

För varje växtsjukdom finns det en egen skala, och enligt den uppskattar man sjukdomens spridning på växtytan. Ett exempel är summan av kornfläck samt bladfläcksjukdomar och fysiologiska fläckar i korn. Om exempelvis hälften av de två nedersta bladen är angripen och det finns flera fläckar på de övriga bladen är förekomsten 10 procent.

Försök med upptag av kväve

Ute i försöken på Stor-Sarvlaks visar fältmästare Mikael Fröberg upp ett intressant försök där olika givor kväve använts på vårvete.

Med hjälp av en bärbar N-sensor kan man mäta hur grödorna tagit upp kvävet. Metoden fungerar från grödans bestockning ända fram till axgången. På försöksdagen har grödorna redan hunnit gå i ax och sensorn demonstreras närmast för att ge deltagarna en uppfattning om vilka åtgärder man kan vidta på gården.

Man kan ändå se att den visar ett aningen högre kväveupptag i rutan som fått 160 kilo kväve per hektar jämfört med rutan som fått endast 80 kilo.

I försökrutorna med oljeväxter vill Patrik Erlund ännu visa ett projekt med rybs och raps som han hoppas får en fortsättning. I projektet har man bland annat blandat in rybs i provytorna med raps för att se hur de fungerar som lockbeten för jordloppa och rapsbagge.

– Det har fungerat någorlunda i försöken, men ännu bättre när man testat det i vanliga odlingar, förklarar Patrik Erlund.

Tony Hydén har slagit fast en del av skörden

Tony Hydén, som odlar 115 hektar åker har ställt areal till förfogande för försöksytorna med oljeväxter.

Provytorna såddes in 21 maj och hans egen rapsåker bredvid följande dag.

I år odlar han höst- och vårvete, havre, ärter och raps. Höstvetet ser ut att ha klarat sig bra. Det gäller också vårvetet fastän det finns en del grönt kvar ännu. Rapsen borde ännu växa till sig, skidorna har börjat ta form, men det finns gott om blommor kvar.

– Här är ännu torrt fastän det nu har kommit regn under några dagar, konstaterar Tony.

Trots att hösten börjar närma sig hoppas han att säsongen fortsätter så att han kan uppnå en hög rapsskörd.

Han har hunnit slå fast leverans och pris för allt höstvetet och för 40 procent av den kommande rapsskörden.

– Man ska vara försiktig med att slå fast hela skörden på förhand, det finns alltid en risk att man inte kan leverera hela den avtalade mängden. Visserligen går uppköparen med på att ta emot leveranser följande år, men förhållandena kan vara helt annorlunda då, och det är lite obekvämt att vara bunden på förhand.

Nu gäller det i alla fall att följa med prisutvecklingen under de närmaste veckorna.

– Det kan nog hända att jag slår till igen och säljer ännu några partier, säger han.