Målmedvetet arbete bakom
Ahlvik Gård Ab:s fina resultat

Maximal hälsa och komfort, en omgivning som håller djuren friska och nöjda. En vardag med ständiga förbättringar. Det är några av målen som Ahlvik Gård Ab eftersträvar dagligen. Det är också en del av hemligheten bakom de mycket goda resultaten som gården presterar.

– Vi vill erbjuda våra kor förstklassig service varje dag. De ska ha bra utfodring, maximal hälsa, komfort och djurhantering. De ska känna att de bor i ett lyxstall där de blir väl omhändertagna, säger Jeremias Ahlvik.

Jeremias är tillsammans med brodern Zackarias och fadern Bror, delägare i Ahlvik Gård Ab i Esse. En gård som de senaste åren premierats flera gånger för deras fina mjölkproduktion. 2022 var gården på andra plats i Finland sett till mängden energikorrigerad (EKM) mjölk.

Resultatet löd 14.350 kilogram EKM, som innefattar fett och protein, och är ett medeltal för mjölkproduktionen per ko och år. Men enbart hög mjölkproduktion är inget som företagarna strävar efter:

– En hög produktion är ett kvitto på att mycket görs rätt, men det säger inte i allt. Vi jagar inte en hög produktion till vilket pris som helst. Vårt mål är att korna ska hållas friska och leva länge. När vi fokuserar på management och bra rutiner har korna potential att svara med mycket mjölk, förklarar Jeremias.

Bra foder är grunden

Grunden för en ekonomisk hållbar mjölkproduktion är utfodringen och den egna produktionen av grovfoder, det vill säga ensilage. Under växtperioden fokuserar Ahlvik mycket på att få rätt näringsvärde, energi och protein i fodret som de producerar.

– Vi funderar mycket på vilket typ av foder vi vill ha och styr skördearbetet utifrån det. Vi vill ha ensilage med högt energivärde som möter kornas energibehov så att de har möjlighet att producera mycket mjölk, det betyder att användning av kraftfoder kan minskas.

Ahlviks köper in en del av maskintjänsterna till växtodlingsarbetet.

– Eftersom vi strävar efter tidiga skördar med bra värden är skördetidpunkt och detaljer kring skörd mycket viktigt. Dessutom direkt efter skörd vill vi ha ut gödseln inom två dygn. Vi har fantastiska entreprenörer och samarbetspartner som är flexibla och effektiva. De har varit viktiga för oss och de förtjänar ett stort tack, säger Jeremias.

För att lyckas även i ladugården berättar Jeremias hur viktigt det är att skapa en så stressfri miljö som möjligt för korna.

– Stressar vi korna ökar stresshormonet kortisol som blockerar oxytocin. Oxytocin är ett hormon som krävs för att kon släpper ner mjölk. Blir de stressade arbetar vi mot oss själva och får de gå stressfritt till roboten så optimeras mjölkningen.

Han ger ett simpelt exempel på hur besättningens stressnivå kan minimeras.

– Människans naturliga gånghastighet är snabbare än kons. Går vi omkring i anläggning i vår naturliga fart stressar det till exempel liggande kor som idisslar. De blir fort rädda och stiger upp i onödan och det gör att vi inte maximerar den värdefulla liggtiden i båsen, där korna producerar mest mjölk, säger Jeremias.

Blir aldrig färdiga

Han använder ofta ordet management som syftar på att styra verksamheten på detaljnivå, som exempelvis med utfodring och djurhantering.

– Företagande är inget man blir färdig med utan det är en ständig process av kontinuerliga förbättringar. Vi försöker ta in ny kunskap från många olika hålla för att hänga med i utvecklingen och tillsammans med våra anställda implementera ny kunskap till företagets vardag.

Ahlvik satsade på djupströbäddar fyllda med sand när den nya ladugården färdigställdes för tre år sedan. Enligt Jeremias används huvudsakligen sand för att minska sjukdomsspridning, men även andra underlag som separerad gödsel, torv eller halm är möjligt för att erbjuda mjuka bås.

– Det är bra att erbjuda korna 30 centimeter med mjukt material som gör att de gärna ligger ner under längre tider. Målet är att de ska ligga och idissla 14 timmar per dygn. För varje ytterligare timme som de ligger produceras 1,5 liter mjölk mer per ko per dag. Får vi dem att ligga redan en timme mer har det otroligt stor betydelse på lönsamheten, förklarar han.

Även här är det tänk på detaljnivå som gäller.

– Har vi tillräckligt breda liggbås, tillräckligt långa, är de rätt inställda så att nackröret är på rätt ställe? Igen återkommer vi till kärnan – erbjuder vi dem första klassens liggbås? Det här gäller hela verksamheten.

Något som slår en är att det är väldigt tyst i anläggningen med lösdrift. Merparten av korna ligger och idisslar.

– Det är ett tecken på att de mår bra och trivs, konstaterar Jeremias.

Varje tugga till ökar produktionen

Att liggtiden maximeras bidrar också till att kornas foderintag ökar. Ett viktigt nyckeltal inom mjölkproduktionen är fodereffektivitet.

Om en ko har ett intag på till exempel 28 kilo foder per dag samt producerar 45 kilo EKM ger det en fodereffektivitet på 1,6. Det betyder att för varje kilo som kon äter produceras 1,6 kilogram mjölk.

– Lyckas vi öka intaget med ett kilogram per dag ökar produktionen alltså med 1,6 kilo i mjölk. Fokus måste därmed vara på att få korna att äta så mycket som möjligt så att de hela tiden har fulla vommar och ligger länge och idisslar. För att uppnå en hög fodereffektivitet är det då mycket viktigt med bra kvalitet, smaklighet och framför allt att säkerställa att foderbordet aldrig är tomt.

– Är foderbordet tomt arbetar vi mot oss själva och vi vill alltid ha restfoder före nya utfodringen, berättar han.

Jeremias betonar vikten av att ha en genetiskt bra besättning, men det är sällan genetiken som bromsar produktionen. I stället lyfter han fram vikten av att skapa friska och hållbara kor som lever länge så att antalet laktationer ökar.

– Kollar man på laktationerna mjölkar kon bäst mellan den sjätte och sjunde gången de kalvar. Så genom att erbjuda första klassens vardag åt våra kor ökar vi antalet kor som klarar sig upp till tio laktationer och då kan vi utnyttja intervallet när mjölkproduktionen är som högst. Målet är hållbara kor som inte utmönstras för tidigt.

Jeremias berättar att användningen av kraftfoder har minskat sedan flytten från båsladugården. Det innebär också att kostnaden per producerad liter mjölk har kommit ner.

– När man ökar produktionen bör det finnas ett helhetstänk med fokus på små detaljer. Det ska inte ske på bekostnad av kornas välmående utan varje del av verksamheten måste också vara ekonomiskt motiverad och försvarbar, säger han.

Verksamheten måste vara lönsam

Strategin de har grundar sig på att produktionen ska vara ekonomiskt lönsam. På regelbunden basis följer delägarna upp mjölkproduktionen och foderanvändningen.

– Det är mycket viktigt att hela tiden veta riktningen i verksamheten. Då kan vi följa med nyckeltalen varje vecka hur korna mår och om vi behöver göra förändringar.

Han understryker att man som mjölkproducent inte direkt kan påverka mjölk- eller köttpriset.

– Vi måste satsa mera på det vi själva kan påverka för att ha en så lönsam verksamhet som möjligt. Med tanke på ökade kostnader och stigande räntor och världsläget är det ytterst viktigt att produktionen är på topp och att verksamheten är lönsam, konstaterar han.

Något som blir tydligt vid ett besök hos Ahlvik Gård Ab är att det är utpräglade företagare med många olika roller som driver verksamheten. Att de andas framtidstro – trots yttre utmaningar – är lika tydligt.

– Är det något som kommer att behövas i framtiden är det mjölk. Befolkningen ökar globalt och det ökar efterfrågan på mat. Vi måste satsa på framtiden och alltid minnas att samtidigt som vi producerar mat binder vi koldioxid till marken genom gårdens alla växter. Med tanke på klimatdiskussionen är det ett viktigt fungerande kretslopp som ingen annan bransch har, säger han.