Huhtala
Styrelsen ska bestå av personer som tillsammans ser till att andelslaget ekonomiskt blomstrar och samtidigt uppfyller medlemmarnas förväntningar, säger Kari Huhtala som nyligen disputerat om producentandelslagens styrelser och förvaltningskultur. FOTO: Pekka Lassila
Marknad

Mångfald i styrelser
ger flera fördelar

Producentandelslagen är kritiska till att utse externa experter till sina styrelser enligt en färsk doktorsavhandling. Även antalet kvinnor är ganska lågt. En bred mångfald i styrelsen gör dock att man kan bemöta förändringar och utmaningar på ett effektivare sätt, menar Kari Huhtala som hoppas på en förändring.

Producentandelslagen är en viktig del av vårt samhälle. De bär ett stort ansvar för den gröna omställningen inom jordbruket och livsmedelsproduktionen i Finland, och omsätter årligen fjorton miljarder euro tillsammans med sina dotterbolag.

I sin doktorsavhandling analyserar Kari Huhtala hur andelslag inom jord- och skogsbrukssektorn utser sin styrelse. Styrelsen har en stor vikt vid andelslagens framgång. Om styrelsen inte fungerar kan det vara svårt att nå uppsatta ekonomiska mål och engagera medlemmarna.

Kari Huhtala har i sin forskning intervjuat styrelseordföranden för de 16 största finländska producentandelslagen samt ordföranden för antingen förvaltningsrådet eller fullmäktige.

Det centrala i doktorsavhandlingen är hur spänningar tar sig i uttryck i utnämningsprocessen, så kallade paradoxer. Synen på paradoxer handlar inte om att välja mellan A och B och att alternativen utesluter varandra.

– Jag ser dem mera som möjligheter att kunna skapa nya sammanhang.

Styrelsemedlemmar endast från de egna leden

En av de spänningar Kari Huhtala pekar på är den mellan att styrelsemedlemmar ska komma från ett visst geografiskt område, och samtidigt ha en viss kompetens.

– Geografiska områden har indirekt makt över valet av styrelserna i producentandelslagen. Till andelslagens styrelsekultur hör det mycket starkt att man tar sig till styrelsen via förvaltningen.

Vidare använder man mycket sällan valberedning för att gå igenom möjliga kandidater till styrelsen, i första hand väljs de sittande styrelsemedlemmarna om de är till förfogande.

– Att ta in styrelsemedlemmar utifrån var motiverat endast vid stor förändring eller utmaningar andelslaget stod inför.

Attityden att rekrytera styrelsemedlemmar endast från de egna leden håller dock på att luckras upp i marknadsföringsandelslag och ägarandelslag, menar Kari Huhtala. Det är bra eftersom mångfald bättre kan möta förändringar och utmaningar och därigenom hjälpa andelslaget att göra ett bättre resultat, poängterar han.

– I marknadsföringsandelslag och ägarandelslag var inställningen till externa styrelsemedlemmar mer positiv och det fanns en strävan att låta kompetensen väga tyngst.

Det finns även en obalans och spänning i könsfördelningen. Studien visade att andelslagen motsätter sig könskvoter, men välkomnar jämlikhet.

– Kön ses som en resurs, men i praktiken är tjugo procent av medlemmarna i produktionsandelslagens styrelser kvinnor. Siffran är ännu lägre inom andelslag inom köttindustrin.

Mångfald är önskvärt

Forskningen om andelslag har varit sparsam i relation till andra bolagsformer, säger Kari Huhtala som växte upp på en mjölkgård i Österbotten. Idag är han kooperationsdirektör vid andelslagens centralorganisation Pellervo och vd vid Finlands Svenska Andelsförbund.

– En utgångspunkt är att vi vet lite om hur andelslag fungerar trots att det är en viktig bolagsform i Finland.

En insikt avhandlingen ger är att växande heterogenitet bland medlemmar i stora och växande producentandelslag kan leda till mindre engagemang från medlemmar, minskad demokrati och att makten överförs till ledningen. I längden kan det leda till nedsatt förmåga att bemöta förändringar och utmaningar på bästa möjliga sätt.

– Andelslag skulle må bra av att satsa på mångfald när de letar efter kandidater och ordförande till sina styrelser. Allmänt har mångfald funnits förbättra styrelsens resultat. Styrelsens roll är i förändring, den ska vara en kontrollerande enhet, men också en proaktiv och strategisk kraft där man behöver extern expertis. Andelslagen behöver även tänka på hur valet av styrelseordförande påverkar hela styrelsens arbete.

Till skillnad från andra bolagsformer eftersträvar andelslagen inte bara ekonomisk vinst utan även att driva sina medlemmars intressen. Även detta är viktigt då man utser en styrelse.

– Detta ska synas i producentandelslagets styrelses arbete. Styrelsen ska bestå av personer som tillsammans ser till att andelslaget ekonomiskt blomstrar och samtidigt uppfyller medlemmarnas förväntningar, betonar Huhtala.

FOTNOT: Doktorsavhandling inom ledarskap och organisation vid LUT-universitetets handelshögskola i Villmanstrand av Kari Huhtala. Paradoxes of Director Selection in Agricultural Co-operatives: Understanding Boards’ Conformance and Performance Roles (Paradoxer av styrelsemedlemsval i producentandelslag: Förståelse för styrelsens anpassnings- och prestandaroller). Disputationen ägde rum den 7 juni. Som opponent fungerade professor Morten Huse (BI Norwegian Business School).