Min livslånga dröm om att arbeta inom utvecklingssamarbete har äntligen blivit verklighet. Sedan början av 2023 är jag FFD:s expertmentor eller "twinning partner" i det Tanzania-fokuserade projektet "Mot proaktiv klimatanpassning".
Jag har fått arbeta med den tanzaniska Njombe Agriculture Development Organization NADO kring ett ämne som jag känner väl till: landets tillväxtvillkor.
Jag har arbetat i Finland de senaste åren i jordbruksverksamheten för Carbon Action-plattformen. Fokus ligger på att förbättra markens tillväxttillstånd och vi har etablerat bondegrupper, organiserat utbildningar och tagit fram informationsmaterial om jord och regenerativt jordbruk.
Mycket erfarenhet har vunnits från finländsk verksamhet för att förbättra landets tillväxtförhållanden tillsammans med jordbrukare.
I december 2023 fick jag möjlighet att besöka NADO i södra Tanzania tillsammans med FFD-projektkoordinator Jenny Öhman. Två veckor i Njombe-området var minnesvärda och jag lärde mig mycket.
Ett tvåvägsutbyte av information är viktigt i FFD:s twinning-verksamhet. Som tur är väntar fler besök, då projektet är fyra år långt.
Jorden är nyckeln till allt
I jordbruket utgår allt från jorden. När jorden är i gott växtskick är näring och vatten tillgängligt för växterna och fältet ger skörd. Samtidigt kan kol från atmosfären lagras i marken.
Däremot uppskattas att globalt upp till 60 procent av all odlad mark är i dåligt skick, och t.ex. erosion och torka kommer att försvaga den ytterligare i takt med att klimatförändringarna fortskrider.
Jorden har inte fått tillräckligt med uppmärksamhet. Att öka medvetenheten är ett arbete som måste göras också, och framför allt, på gräsrotsnivå.
Även om lokala förhållanden alltid måste beaktas när man förbättrar jordens tillväxtförhållanden, har jag blivit positivt överraskad över hur likadana markrelaterade frågor som diskuteras i Tanzania och i Finland.
Faktum är att problemen och lösningarna i stort sett är desamma, även om klimatet, jordarterna, produktionen och möjligheterna är olika.
Marktillväxtens utmaningar i Njombe-regionen
Efter att ha tillbringat bara ett par veckor av mitt liv i Njombe kan jag inte kalla mig en markexpert i det området. Ändå fångade vissa faktum min uppmärksamhet efter att ha pratat med lokala bönder och rådgivare där.
Jorden i södra Tanzania är mycket sur: pH-värdet är till och med nära fyra på vissa fält. Detta har visat sig bl.a. från de jordprover som tagits i FFD:s tidigare projekt, som sedan har analyserats i laboratoriet.
Lågt pH är en väsentlig begränsande faktor för tillväxt. Att höja markens pH är utmanande, eftersom kalk inte är tillgängligt, särskilt inte till ett rimligt pris.
Därför måste vi komma på andra sätt att höja markens pH. Vi diskuterade t.ex. om användningen av aska och biokol, och fortsätter diskussionerna under projektets gång.
Arbetsintensitet
En stor utmaning för lokala bönder är bristen på maskiner. Nästan allt görs för hand, vilket tar tid och är fysiskt ansträngande.
I början av december förbereddes fälten inför sådd och plantering. Vi såg många bönder bärandes hackor över axeln. På de större fälten kunde man också se oxar plöja.
Jordbearbetning ökar vind- och vattenerosion på fälten och tillåter kol att fly ut i atmosfären.
Men framför allt är det tungt arbete, och inte heller oxarnas seldon verkade särskilt ergonomiska.
Conservation Agriculture-jordbruk till hjälp
Som ett alternativ för jordbrukare har bevarandejordbruk eller Conservation Agriculture-jordbruk (CA-odling) införts. Det avser en odlingsmetod där markbearbetningen minimeras och med hjälp av rätt växtföljd och täckgrödor skyddas jordytan och jordens växttillstånd förbättras.
Odlingsmetoden har positiva effekter för att anpassa sig till klimatförändringarna. CA-odling testas nu i Njombe-området, uppmuntrat av NADO, på många gårdar, särskilt inom majsodling. En liten grop grävs för sådd, hela åkern bearbetas inte. Det här är också hårt arbete.
Jag såg exakt en traktor på fälten, en brasiliansk Valtra. Den ägdes av en pionjärbonde inom CA-odling, som själv hade gjort t.ex. en radkultivator lämplig för majssådd.
CA-odling förbättrar markstrukturen och vattenretentionsförmågan, men ogrästrycket kan också öka. Metoder som är lämpliga för lokala förhållanden behövs, särskilt i de tidiga stadierna av CA-odling, för att hålla ogräs, växtsjukdomar och skadedjurstryck under kontroll.
Vi uppmuntrade bönderna att fortsätta experimentera, eftersom markens struktur förbättras gradvis, inte över en natt.
Likheter mellan Finland och Tanzania
Smågrupper är ett bra sätt att prova och lära sig nya saker. När det i en liten grupp finns tillit och god atmosfär, är det också lätt att dela misslyckanden med andra gruppmedlemmar. Detta gäller såväl i Tanzania som i Finland.
Organisationer som hjälper jordbrukare, som NADO och Carbon Action-plattformen, kan bäst stödja smågruppers aktiviteter genom att tillhandahålla verktyg för grupparbete.
Precis som i Tanzania, är även i Finland ökning av organiskt material och minimering av jordbearbetning åtgärder som förbättrar jordens tillväxtförhållanden. Det är fantastiskt när vi får dela information oavsett landsgränser, så att det är möjligt att fortsätta matproduktionen i världens alla hörn även när klimatförändringarna fortskrider.
Att förbättra markens tillväxttillstånd är av intresse för jordbrukare, särskilt när dess fördelar för att säkerställa livsmedelsproduktionen tydligt internaliseras.
Så vad var annorlunda i Tanzania jämfört med Finland? Förmodligen många saker, men jag kan i alla fall säga att jag aldrig har blivit välkomnad av bondegrupper i Finland som glatt sjunger och dansar! I Tanzania var detta snarare regel än undantag. Hur skulle vi kunna få in dans och sång också i finska bondemöten?
TEXT
Eija Hagelberg
FFD:s projektmentor