Efterfrågan på skogsflis och andra trädbränslen ser bra ut trots användningen av konkurrerande energiformer. Stämplingar med stor andel klenvirke är efterfrågade.
Så länge det finns fossila bränslen eller torv att ersätta så finns det också förutsättningar att öka trädbränsleanvändningen. Det har under de senaste två åren investerats en hel del i pannor som tidigare använt torv som huvudbränsle för att möjliggöra en allt större användning av trädbränslen.
Praktiskt taget alla städer har investerat i biopannor för värme eller för både el och värme. Den sista stora investeringen gör energibolaget Helen i Helsingfors som bygger en stor pelletspanna.
Marknaden för skogsflis och andra inhemska trädbränslen fick en rejäl puff framåt redan 2021 då priset på marknaden för utsläppsrättigheter steg snabbt.
Möjlighet att äntligen nå gallringsmål
Sågtimmer är motorn i vårt skogsbruk. Vi har ännu aldrig kommit upp till målen när det gäller gallring av ungskogar.
Skogsvårdsföreningar och många nya aktörer har specialiserat sig på anskaffning av gallringsvirke för energiändamål, vilket är en fördel för skogsägaren och skogarna skötsel. Det är dock orsak att se till att kvaliteten i gallringarna hålls på en god nivå.
En helt förbisedd och underskattad resurs är användningen av stubbar som lätt kunde utökas.
Det är viktigt att vi har en fungerande virkesmarknad och att det också finns en efterfrågan för virke från våra ungskogar. En styrning av virkesmarknaden för att särskilt skydda gagnvirke i någon form av lagstiftning från konkurrens är förkastligt.
Marknaden för inhemskt virke styr i alla marknadslägen och har hjälpt oss klara energikrisen, vilket man inte kan säga om de länder som varit beroende av fossila bränslen från Ryssland.
Billig el ger nya användningssätt
Höga bränslepriser har ökat intresset att alstra värme med helt nya eller nygamla uppvärmningssätt. De billiga elpriserna har satt i gång investeringar i elpannor, som kan användas då priset på el är lågt och kan kombineras med lagring av värme i vatten eller något annat material.
Elektrifieringen av värmeproduktioner går framåt både inom fjärrvärmesektorn och processindustrin. Lagring kan användas för att balansera på dygnsbasis eller längre. I varje fall minskar elpannor behovet av olika bränslen inklusive trädbränslen.
Med tanke på marknaden för flisved är det också viktigt att veta hur skogsindustrin mår. Då produktionen minskar finns det också mindre bark och spån på marknaden som vanligen måste ersättas med flis.
Då importmöjligheterna är begränsade betyder det ett uppsving för den inhemska marknaden. Importvirket för energiproduktion kommer numera allt oftare som rundvirke i stället för färdig flisad.
En viktig fråga i framtiden är naturligtvis om industrin i högre grad börjar förädla bark och spån till helt andra produkter än i dag. Nu används största delen till energiproduktion.
Nya möjligheter på 2030-talet
Olika former av värmepumpar och tillvaratagande av spillvärme är ett betydande tillskott som effektiverar också användning av torv, samhällsavfall och trädbränslen.
På större orter finns ofta processindustri eller datahallar som kan erbjuda en del billig värme. Om produktionen av grön vätgas kommer i gång på allvar blir det en hel massa spillvärme.
Då grön vätgas används för att producera syntetisk metan eller metanol finns det också en efterfråga på koldioxid från förbränning av biomassa. Koldioxiden från förbränning av biomassa har en framtid då man vill uppnå ett kolnegativt samhälle, alltså ett samhälle som tar upp mera koldioxid än det producerar. Närmaste exemplet är Stockholms Exergis planer.
Den nya EU-kommissionen kommer troligen att staka ut spelregler för en sådan marknad, som nu bygger på frivillighet.
Flera stora städer siktar också på små kärnreaktorer under nästa årtionde, men de kan inte producera negativa kolutsläpp.
Skattmasen lurpassar
Ett hot mot användningen av trädbränslen är naturligtvis skattefrågan. Trä är förnybart, men den tidigare EU-kommissionen planerade trots det minimiskatter för trädbränslen.
I inhemska arbetsgrupper har också beskattning av trädbränslen lyfts fram. Behovet av pengar till statskassan är klart, men det förekommer dessutom flummiga låtsasvetenskapliga antydningar om träets egenskaper som förnybart och inverkan på koldioxidbalansen och koldioxidneutralitet.
På sikt är det viktigt att den mångåriga trenden att investera i biobränsleanläggningar fortsätter när gamla anläggningar ersätts. Gamla anläggningar som producerar både el och värme ersätts troligen av enbart värmeproduktion och då minskar behovet av trädbränslen.
Vi är inte där ännu, men småningom. Den kallaste delen av året kommer att behöva biobränslen långt in i framtiden.