Forskare, experter och producenter från olika köttbranscher slöt upp till den internationella kongressen Agri Benchmark Global Forum 2024 i Seinäjoki. Att den växande ekonomin i fjärran Östern inverkar mycket på den globala kötthandeln påpekades flera gånger.
Såväl aktuell information ur ett globalt perspektiv som framtidsvisioner om olika köttbranscher ventilerades på den internationella kongressen som arrangerades i Atrias regi den 17 juni.
Cirka 200 experter och producenter inom sektorerna nötkött, svinkött och fjäderfä var anmälda till kongressen. Totalt var 24 länder och fem världsdelar representerade i tillställningen som öppnades av jord- och skogsbruksminister Sari Essayah.
Claus Deblitz, ekonom, forskare och biträdande direktör vid jordbruksinstitutet i Thünen, konstaterade att den globala nötköttsmarknaden har förändrats markant under det senaste decenniet.
– För tio år sedan såg det ut på ett helt annat sätt. Europa var den främsta importören av sydamerikanskt nötkött. Idag är det Asien och i första hand Kina som är den största exportmarknaden i detta sammanhang, exemplifierade Deblitz.
Vad gäller konsumtionen av nötkött placerar sig Finland någonstans i mitten av den internationella tabell som toppas av sydamerikanska länder såsom Brasilien, Argentina och Uruguay.
De finländska nötköttsproducenterna kämpar överlag med höga produktionskostnader och rätt dålig lönsamhet. Samtidigt ligger understödet till dessa verksamheter på en hög nivå i Finland ur ett internationellt perspektiv.
– På sistone har de totala produktionskostnaderna för nötkött ökat mera i EU-området jämfört med resten av världen, framhöll Deblitz.
Större global efterfrågan på fjäderfä
Just nu är den globala efterfrågan på kyckling- och fjäderfäprodukter större än på nötkött och svinkött. Cirka 90 procent av den ökade efterfrågan återfinns i olika utvecklingsländer, betonar Claus Deblitz.
– En snabb tillväxt inom fjäderfäproduktionen har skett i Asien. Dessutom har Sydamerika gått förbi Nordamerika, säger jordbruksekonomen Craig Chibanda som är specialiserad på fjäderfärelaterad forskning vid jordbruksinstitutet i Thünen.
– Också i Finland har fjäderfäproduktionen ökat med 115 procent under perioden 2020-2022.
Chibanda betonade också att lönsamheten för produktion av fjäderfä är bäst i en del afrikanska länder, exempelvis i Ghana.
– Den högre lukrativiteten i Ghana beror på att man i hög grad satsar på säsongsproduktion. Under andra perioder importeras frysta kycklingprodukter till landet.
Det tilltagande intresset för kycklingprodukter i höginkomstländer beror bland annat på förändrade preferenser bland konsumenter. Av hälsoskäl, men också av hänsyn till djurens välfärd och miljöeffekter väljer många västerlänningar att köpa kyckling istället för nöt- och svinköttsprodukter.
– Uppgången i utvecklingsländer är framför allt relaterad till en stark befolkningstillväxt och en växande snabbmatsindustri, tillade Chibanda.
Skärpta välfärdskrav kan gynna svinnäringen
På den världsomspännande svinköttsmarknaden har EU och USA backat på sistone, medan Kina har återgått till den nivå som var aktuell innan den nedgång som förorsakades av pandemin.
– Efterfrågan på svinkött har minskat inom EU, men en ökning har skett både i Asien och Brasilien, sade Mandes Verhaagh, forskare vid jordbruksinstitutet i Thünen.
Lönsamheten inom svinnäringen har trots höga totalkostnader varit bättre i Finland än i Danmark, Tyskland och Nederländerna på sistone, framhöll Verhaagh.
– Produktiviteten är förhållandevis hög i Finland och man har också redan satsat på djurens välfärd i stor utsträckning.
– När EU småningom skärper välfärdskraven ytterligare kommer den finländska svinnäringen att ha ett försprång och bli mera konkurrenskraftig, sade Verhaagh.
Atria siktar på att bli ännu mera miljövänliga
Markku Hirvijärvi, direktör för Atrias affärs- och exportverksamhet, redogjorde för Atrias väg mot mera hållbara produktionslösningar.
Atria går in för att ha en transparent produktionskedja och att framställa rena och säkra livsmedel. Produktionsdjur som uppföds med inhemskt foder och en verksamhet som är fri från antibiotika, hormoner och salmonella är några viktiga led i satsningen.
Att åstadkomma en koldioxidneutral produktionskedja är dessutom ett ständigt aktuellt miljömål för livsmedelskoncernen som vid anläggningen i Nurmo har tillgång till 24.000 egna solpaneler på en yta som motsvarar nio fotbollsplaner.
– Den nuvarande solparken täcker 8 procent av vårt totala energibehov. Vid sidan av satsningar på vindkraft kommer fler solpaneler att installeras framöver. Fram till 2030 siktar vi på att kunna reducera våra koldioxidutsläpp med 42 procent.
– Vi förmedlar också produktinformation om koldioxidavtryck och ett annat mål för oss är ökad energieffektivitet, tillade Hirvinjärvi.