Det kom upp när verksamhetsplanen diskuterades, i den allmänna diskussion och i otaliga inlägg. Ett namn figurerade i stort sett i alla diskussioner när ÖSP:s fullmäktige höll höstmöte i måndags – Livsmedelsverket. Kritiken mot myndigheten var inte nådig.
– Vi borde få en starkare skrivning i förbundets verksamhetsplan mot den förvaltning som Livsmedelsverket utövar mot oss. Det måste tryckas på ordentligt och det måste göras politiskt. Som det är nu är läget katastrofalt, säger Henrik Holm från Nykarleby.
Debatten på ÖSP:s fullmäktigemöte på Yrkesakademin i Gamla Vasa i måndags dominerades nästan uteslutande av diskussioner om, kritik mot och ifrågasättande av Livsmedelsverket. Det som väckt kritik är tidtabellen för stödutbetalningarna som kritiserats hårt från första början.
– Det är helt fatalt att en allt större del av stöden som söks för 2023 utbetalas först 2024. Stödet för djurens välbefinnande för enamagade sektorn får inte ens ett förskott i år, detsamma gäller EU:s djurbidrag. Och så är vi missnöjda över att Livsmedelsverket inte ännu har en utbetalningsdag klar i december för stöden, säger ÖSP:s ordförande Tomas Långgård.
– Det är också bekymmersamt med investeringsstöden i den nya programperioden. De som har ansökt om stödet har inte kunnat söka ut det. Det är anmärkningsvärt hur en myndighet kan hålla på och vi kan inte vara nöjda med hur vi behandlas, fortsätter han.
Politikerna måste återta makten
Styrelsemedlem Bjarne Mara, Korsholms Södra, påtalade också problem inom ekoodlingen. Enligt honom har Livsmedelsverket stipulerat egna system och är dessutom mycket dåligt på kommunikation.
– Det här är ohållbart och vi måste få politikerna att återta makten och här finns mycket att önska. Vi ska inte glömma bort att myndigheter ska utföra de syften de är ålagda att göra och betjäna samhället, säger Mara.
Conny Englund (Pedersöre) tycker det är dags att börja ställa frågor och kräva svar.
– Livsmedelsverket lever i dag ett eget liv och vi måste tydligare börja ställa frågor – och kräva svar. Varför är det som det är med stödutbetalningarna? Vi ska ha kraftfulla skrivelser, men vi ska också ha svar nu på våra frågor.
Livsmedelsverket figurerade också i en motion inlämnad av Terjärv lokalavdelning av ÖSP. I den konstateras att det efter att Livsmedelsverket övertog nötkreatursregistret ofta sker driftstopp som kan pågå i flera dagar. Under den tiden kan producenten inte göra olika anmälningar och försummelse av tidsfristen kan leda till tusentals euro och i böter för en gård.
Tidsfristen bör vara lika lång som driftsbrottet
I sitt svar håller förbundsstyrelsen med motionären att djurhållarnas rättskydd äventyras med tanke på att flera andra register har frister på sju dagar.
– Vi har redan diskuterat detta i SLC:s styrelse och ärendet har också diskuterats på myndighetsnivå. Är driftstoppet i Livsmedelsverkets system tre dagar måste fristen förlängas med tre dagar. Det här ska följas upp, säger Långgård.
Mikael Österberg från Kimo anser att djurhållarna inte kan acceptera långa driftstopp.
– På mjölk- och nötgårdar är registret ett redskap som används dagligen och vi har press på att göra alla anmälningar, men nu klarar Livsmedelsverket inte av att upprätthålla sitt eget system. Det vi måste kräva är att om driftstoppet är tre dagar så ska fristen förlängas med lika många dagar, säger han, vilket också blev preciserat i förbundsstyrelsens svar till motionen.
På senare år inbjuds representanter för stödande företag in för att ge en marknadsöversikt över sin sektor. På plats på YA var Österbottens Kötts vd Tom Åstrand som berättade om konsekvenserna av att gårdarna inte har fått stöden inom utsatt tid.
– Under min tid som vd för ÖK har denna höst varit den mest intensiva där vi i trepartssamtal försöker hitta lösningar för gårdarna. Den sena utbetalningstiden för stöden påverkar en del gårdar mycket hårt. Vi försöker hitta vägar för hur de ska klara sig och de flesta har förutsättningar, men likviditeten och betalningsförmågan tar slut i något skede om stöden inte kommer, berättar Åstrand.
Pälsfarmarna också kritiska
Steven Frostdahl, som representerar SÖP, Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening, tackade för de många talturer i vilka problemen med Livsmedelsverket påpekas. Han uttryckte stor oro för hur pälskåren har blivit bemött av myndigheten ifråga på sistone.
– Vi samarbetar naturligtvis med våra myndigheter, men samtidigt finns det stora brister på Livsmedelsverket. Regler har ändrats och det känns att nu efter fågelinfluensan är myndighetens mål att avliva så många djur som möjligt. Vi anser att myndigheterna har gått för långt den här gången, säger Frostdahl.
Förbundet har förståelse för att sjuka djur bör avlivas, men ifrågasätter att djur med antikroppar mot fågelinfluensan, det vill säga friska djur, också nu ska avlivas.
– Det finns besättningar med tusentals djur och några sjuka, men då ska alla avlivas. Från branschens sida har vi nu satt ner foten och kontaktat olika myndigheter. Som sagt vi samarbetar med Livsmedelsverket – men vi är samtidigt kritiska mot myndigheten, säger han.
Vårdbiotoper och skogsbeten
Man kunde kanske tro att listan över saker som primärproducenterna ifrågasätter kring Livsmedelsverket inte kan bli längre, men det kan den.
Mats Holmqvist (Karleby) lyfte ännu en fråga som aktualiserats i år – nämligen sättet som Lisvmedelsverket och ministeriet tolkar föreskrifterna för vårdbiotoper och skogsbeten.
– Nya tolkningar gör att många som har betande djur inte längre uppfyller normerna för stöden. I vårt fall kan det handla om en nedskärning i stöden på 80 procent och det gäller många dikogårdar och fårproducenter som har beten, säger han.
Även den här frågan har diskuterats inom ÖSP och SLC.
– Det här är en allvarlig sak och SLC har fört diskussioner, men frågan ser ut att bli svår att lösa. Ingen av oss förstår vad det handlar om, men det är förkastligt att beten som betats i många år nu plötsligt inte godkänns och det är inte alls i linje med EU:s gröna jordbrukspolitik, säger Långgård.
Lovar föra fram kritiken
Henrik Holm betonade att kritiken mot Livsmedelsverket som nu framförts ska tas upp på SLC:s kommande fullmäktigemöte.
– Vi som är med i SLC:s fullmäktige har mandat att trycka på och föra fram den kritiken. Det är tydligt att något är fel med tanke på att vi i varje fråga återkommer Livsmedelsverket, säger han.
Och fortsätter:
– Vi måste också våga kräva mer av våra egna led om det inte händer något eller sker en vändning med Livsmedelsverket. Jag förväntar mig en ordentlig diskussion kring det här på SLC:s fullmäktigemöte och vi bör tuffa till attityden mot SLC:s ledning för nu handlar det om våra pengar och rättvisa.