Förra veckan ordnades rådgivardagarna i Åbo. Dagarna samlar dem som jobbar med lantbruksrådgivning på svenska.
– Finland behöver en bättre fungerande livsmedelsmarknad, säger SLC:s Mats Nylund då han talar vid Rådgivardagarna i Åbo.
Vartannat år samlar dagarna de som jobbar med den svenskspråkiga lantbruksrådgivningen i Finland och Nylund håller en lantbrukspolitisk översikt för sjuttiotalet närvarande rådgivare.
– Vi behöver en begränsning av handelns egna märken, så kallade private label-produkter. Det skulle aldrig hända att när Mercedes-Benz precis lanserat en ny modell så skulle en konkurrent några månader senare lansera en ny produkt som heter ”nästan-Mercedes-men-ändå-inte”, en produkt med motsvarande egenskaper. Det skulle konkurrensmyndigheterna aldrig tillåta, säger Mats Nylund.
Nylund förväntar sig att livsmedelsmarknadslagen och livsmedelsombudsmannen för med sig en genomgång av avtalspraxis och att i förlängningen att konkurrenslagstiftningen revideras. Han påpekar också att samma produktionsvillkor bör ställas på importerade livsmedel som används i livsmedel som de som används i storkök, alltså offentliga kök och restauranger.
– Det är glädjande att se att lagförslaget med ursprungsmärkning av kött i storkök nu går vidare hos EU-kommissionen, säger han.
20.000 gårdar står för 90 procent av produktionen
Nylund vill också att Finland gör större satsningar för att marknadsföra våra livsmedel utomlands.
– Världens renaste livsmedel bör synas bättre på exportmarknaderna. MTK:s och SLC:s satsning på mässan Grüne Woche i Berlin är producentorganisationernas mest aktuella satsning för det här för tillfället.
Vidare redogjorde Nylund för hur budgetrians nationella krispaket fördelar sig samt hur förhandlingarna om nya CAP kommit i gång.
– Enligt vad vi vet nu så är de nya saker jämfört med hur vi har det i dag främst ett omfördelningsstöd, ett stödtak och en så kallad degressiv minskning av stöd. Dessutom vill EU-kommissionen fortsättningsvis satsa på unga odlare.
Avslutningsvis listar Nylund utmaningar som han anser är gemensamma för såväl hela branschen som lantbruksrådgivningen.
– Lönsamheten på gårdsnivå är förstås den främsta. En annan att allt färre producerar allt mer, redan nu står 20.000 gårdar för över 90 procent av produktionen. En tredje att få in nya odlare i branschen och generationsväxlingar genomförda. Och den fjärde utmaningen är hur vi ska ta oss an de klimatåtgärder som måste genomföras, säger han.
Digitaliseringens möjligheter
Martina Candolin ansvarar för utvecklingen av nya och digitala tjänster vid ProAgria Keskusten Liitto och inleder med att tala om digitaliseringen.
– Samhället drivs i dag av några megatrender och digitalisering är en av dem. En analog tjänst som blir digital, det är digitaliseringen helt enkelt.
Digitaliseringen består till 5 procent av teknik och till 95 procent av verksamhetsmodeller. Enligt Candolin erbjuder digitaliseringen flera möjligheter för jordbruket. Bland annat aktivare utnyttjande av data i verksamheten (knowledge-managemanet, stöd vid beslutsfattande, effektivisering, och noggrannhet.
Sedan fortsätter Candolin att tala om en av ProAgrias nya produkter, Bisnes+. Produkten är faktiskt också ett eget aktiebolag som ägs av ProAgria Keskusten Liito och Faba tillsammans. Men själva produkten är en plattform som ska utveckla digitala tjänster för lantbruksrådgivningen. I dag används produkten främst av större mjölkgårdar.
– Så småningom kommer produkten att utvecklas också för andra än mjölkgårdar. KPI-nyckeltalen finns där enbart för Valios gårdar, producerar man för andra finns där inga KPI-nyckeltal. Och snart kommer programmet också på svenska, säger Candolin.
I framtiden kan du som avändare loggga in gratis på Bisnes+ om du har licens till något ProAgria-program, till exempel WebWakka och WebWisu. Vissa specifika funktioner där kan sedan vara avgiftsbelagda.