Lösningen på klimatkrisen finns i marken. Bönder och kor är de som bäst kan lösa de utmaningar vi står inför enligt Martin Beck, odlingsrådgivare och agrolog. Genom att öka humuslagrets tjocklek kan vi binda stora mängder kol i marken. Kolet tas från luften och därför minskar mängden koldioxid i atmosfären.
Agrolog Martin Beck har jobbat som odlingsrådgivare i 20 år och utbildat odlare i bland annat Tyskland, Danmark och Sverige i regenerativt jordbruk. I Finland pågår som bäst den första kursen på Åland.
Regenerativt jordbruk handlar om att skapa ett fungerande kretslopp där man ökar humushalten i odlingslagret och håller alla näringsämnen i balans. På det sättet blir de lättillgängliga för växterna som odlas och behovet av tillskott är minimalt.
Genom mångsidiga mellangrödor får jorden tillbaka de ämnen som försvinner med skörden.
I dag har odlingsmarken i Danmark i genomsnitt en humushalt på 1,8 procent på gårdar där det odlas spannmål och cirka 2,2 procent på djurgårdar. Bra odlingsmark bör ha minst fem procent humus, men gärna 10-12 procent.
– Kor och andra idisslare är de bästa medhjälparna man kan ha när det gäller att bygga upp humuslagret, säger Martin Beck. De producerar fermenterad grönmassa direkt på betet. I högarna kon lämnar efter sig börjar det genast byggas upp humus. Ytan blir svart bara på någon timme.
Har man inte kor får man ta till andra metoder för att bygga upp humusskiktet. Flatkompostering av mellangrödor är ett alternativ.
Mellangrödor lönar sig
En av de viktigaste riktlinjerna för regenerativt jordbruk är att aldrig lämna marken bar, det är då det försvinner mest näringsämnen. Insådda grödor håller igång fotosyntesen och bakterielivet i marken efter skörden. Mångsidiga mellangrödor är en annan hörnsten.
– Det räcker inte med att bara så bondbönor eller klöver, förklarar Martin Beck. Blandade mellangrödor har också varierat rotsystem och bidrar till att luckra upp marken betydligt mer än bara en sorts växt.
Martin Beck är medveten om att många odlare ser mellangrödan mest som en utgift, men han menar att man måste tänka om. Se mellangrödan som en investering i bättre odlingsmark, då klarar du dig med mindre gödsel nästa gång, påminner han.
För att odla regenerativt handlar inte bara om ekoodling utan kommer att bli en realitet också för konventionella odlare i framtiden menar Beck.
Flatkompostering på åkern
När mellangrödan slås gör man en flatkompostering på åkern, grödan hackas och med hjälp av ljus och luft börjar en fermenteringsprocess. Vill man ha ännu bättre effekt kan den hackade grönmassan besprutas med mjölksyrebakterier så att processen kommer snabbare i gång.
Efter fem-tio dagar fräser man ner komposten i marken, cirka tre-fem centimeter, så att nedbrytningen fortsätter under påverkan av både ljus och syre. Plöjer man in den gröna massan för djupt får nedbrytningsprocessen inget syre och då ruttnar den, i stället för att ge maximalt näringstillskott.
Mellangrödan begränsar också ogräsens tillväxt. Men ogräsen har oförskyllt dåligt rykte enligt Martin Beck.
– Ogräs är pioniärplantor, opportunister som ser en möjlighet där det finns öppen mark och tar den. De berättar för oss hurdan marken är på platsen, vad där finns och vad den behöver. I stället för att bekämpa dem ska vi lära oss av dem. Växer där till exempel fräken är det ett tecken på att marken behöver kisel.
Livet fortsätter under ytan
Flatkomposten innehåller näringsämnen och mjölksyrebakterier, men också mikrober och svampar. Dessa fortsätter arbetet under markytan och gör att näringsämnena bryts ner i sådana beståndsdelar som är lätta för växterna att ta till sig.
Förutom kol, kväve, väte och syre behövs ett sjuttiotal andra grundämnen i små, men välavvägda mänger för att ge stora och starka plantor.
Det är ett vanligt missförstånd att vi har för lite näringsämnen i marken säger Martin Beck. Problemet är att ämnena ofta finns i tillstånd som är svårlösliga, det vill säga de kan vara så hårt bundna till varandra att växterna inte kan ta upp dem.
– Ett konstant gröntäcke och rätt balans av kalcium och magnesium är förutsättningarna för att nedladdningen av kväve ska fungera.
Ett konstant gröntäcke utgår från klimatet i Tyskland och Danmark, men inte i Finland.
– Det betyder inte att förutsättningarna för att odla regenerativt skulle vara sämre här, förklarar Beck. Tvärtom, en riktig vinter med snö och kyla gör att bakterielivet i marken stannar upp, men det försvinner inte heller några näringsämnen. När marken blir varm igen fortsätter arbetet under jorden.
För den som vill börja odla regenerativt är en markanalys A och O. Martin Beck rekommenderar en Albrecht-analys, närmaste laboratorium ligger i Danmark och Norge. Albrecht-analysen ger en mer mångsidig bild av de näringsämnen som finns i marken än de traditionella analyserna.