Under fullmäktigemötet fick även miljöministeriet sin taltur då miljörådet Marina von Weissenberg presenterade de nya globala målen för biologisk mångfald och hur de inverkar på primärnäringarna.
– Jag har glädjen att berätta för er om konventionen om biologisk mångfald, och hur vi skall stoppa förlusten av biologisk mångfald i Finland och världen.
Så inledde Marina von Weissenberg sitt anförande om biologisk mångfald under fredagsmorgonen. von Weissenberg är miljöråd på miljöministeriet och kom att öppna upp innehållet i det nya globala ramverket för biologisk mångfald och vad det betyder för Finlands del.
– Det som är bra med målen är att de är målinriktade, vilket betyder att vi har mätbara mål, samt att vi har ett nytt övervakningssystem. Den första kollen vi gör kommer 2026 när Finland skall lämna in sin nationella rapport som sammanställs på miljöministeriet.
Två mål väcker debatt
Bland de globala målen är det främst två som väckt debatt. Nämligen mål 2 där det gäller att återställa 30 procent av de försvagade ekosystemen både på land och till havs samt mål 3 enligt vilket man skall skydda 30 procent av land, inlandsvatten, kust- och havsområden.
– Jag hoppas också att ni kommer att hjälpa oss med natur- och ekosystembaserade lösningar där vi använder naturen för att återställa i stället för att göra det på andra sätt. Nu försöker vi värdera ekosystemtjänsterna eftersom ett stort problem i världen är att ekosystemtjänsterna är fria och naturen kan förstöras utan prislapp.
Även andra mål påverkar lantbruket. Mål 10 handlar om att jord- och skogsbruk skall skötas på ett hållbart sätt genom att ta i bruk naturvänliga och agroekologiska metoder. Enligt mål 14 skall biologisk mångfald integreras i alla sektorer inklusive skogsbruket samt i all verksamhet och allt beslutsfattande. Den offentliga och privata politiken skall harmoniseras.
– När det gäller er sektor är målen som har att göra med hållbart nyttjande de viktiga.
Fullföljning av målen
Enligt von Weissenberg fullföljs målen genom samarbete och vägkartor samt Finlands egna biodiversitetsstrategi och handlingsplan.
– Om vi skall skydda 30 procent är det otroligt viktigt att OECM-frågan går framåt, vilket betyder att områden utanför skyddsområden också skall kunna skyddas.
Till verktygen hör även den gröna given inklusive biodiversitetsstrategin 2030, taxonomin och restaureringsåtgärder. Samt privatsektorns rapporteringskrav, koalitioner och lagstiftning.
– Vi borde också se över skogslagen. Ett problem är att våra kolsänkor har minskat relativt mycket plus att vi måste stoppa förlusten av biologisk mångfald.
von Weissenberg efterlyste också större medgörlighet från Finlands sida inom EU-politiken.
– Det jag ser med oro är att Finland kör in sig i ett hörn där vi i EU till slut blir utanför förhandlingarna för att vi säger nej till allting. Med restaureringsförordningen har det varit jättehårda förhandlingar, men nu är den på kommande så det är bara att ta skeden i vacker hand.