Under SLC:s agrologseminarium förra veckan talade minister Thomas Blomqvist till de samlade studerandena. Enligt Blomqvist är det pågående brytningsskedet svårt, men det betyder samtidigt att unga agrologer behövs i framtiden.
Förra veckans tisdag och onsdag ordnade SLC ett två dagar långt seminarium för agrologstuderanden. Under seminariet behandlades intressebevakning, skogsfrågor och jordbrukspolitik. Studerandena fick också bekanta sig med SLC:s kontor, Landsbygdens Folk samt jord- och skogsbruksministeriet.
Under onsdagen besökte minister Thomas Blomqvist seminariet för att berätta om arbetet i regeringen.
Blomqvist, som själv har en bakgrund inom SLC, är jordbrukare, riksdagsledamot och sedan 2019 minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Ministern berättade om det politiska arbetet, sin vardag och regeringsarbetet under dessa svåra tider. Samt om sin favoritsyssla.
– Jag har ännu ett jordbruk som jag ansvarar för och sysslar med enligt möjlighet. Bäst trivs jag i traktorhytten, men det finns inte alltid tid för det mera.
Ett uppvaknande har skett
Blomqvist poängterade att vi genomgår ett brytningsskede. Han framhöll att beslutet att ansöka om medlemskap i Nato utgör en enorm förändring i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik, men att synen på vikten av nationell självförsörjning är minst lika viktig.
– Alla, både inom och utanför politiken, har vaknat till insikten om att vi behöver en egen produktion. Både producentrörelsen och jag har många gånger sagt att vi behöver ha ett livskraftigt jordbruk i Finland.
– Finländarna vill ha inhemsk mat, men i ett större sammanhang handlar det om att varje självständigt land måste se till att det har de mest grundläggande behoven tryggade: mat, värme och försvar.
Blomqvist poängterade att beredskapsarbetet i Finland varit på en hög nivå redan före nuvarande världsläge, men att en viss blåögdhet dominerat.
– Det har ändå funnits en tro, om än på goda grunder, att frihandel, fri rörlighet för varor och tjänster alltid skulle garantera ett välstånd i Finland. Nu har vi sett att den egna befolkningen står närmast i varje land. Krisar det till sig kan man inte förlita sig på den goda viljan eller att logistikkedjorna funkar.
Svåra frågor återstår
Blomqvist talade också om de avgörande tiderna för framförallt växthusnäringen, men också beträffande husdjursproduktionen. Han poängterade hur krisande eller nedlagda husdjursgårdar innebär att även växtodlingen hamnar i blåsten eftersom en stor del av produktionen går till foder.
– Det som jag mest oroar mig för är huruvida jag kommer att ha avsättning för mina egna produkter som odlare. Det kommer jag inte att ha om vi inte samtidigt har en livskraftig husdjursproduktion.
Blomqvist menade att regeringens krispaket på 300 miljoner euro är historiskt sett stort, men förblir otillräckligt när det slås ut på alla gårdar i Finland.
– Regeringen behöver fundera mera. Vi behöver ytterligare åtgärder, men det är ännu oklart vilka de åtgärderna är.
Unga agrologer behövs mer än någonsin
– Ni är i början av er karriär som troligtvis kommer att handla om livsmedel, skog och primärnäringarna – men tiderna är hårda. Samtidigt genomgår vi en brytningstid när Finlands folk – för att vara lite högtravande – men också de politiska beslutsfattarna har vaknat till den insikten att ni kommer att behövas, sade Blomqvist till åhörarna.
Trots det oroliga världsläget och ekonomiskt svåra tiderna framförde ministern att det ljusa för de unga agrologerna ligger just i den förändrade synen på primärproduktion och självförsörjning som kriserna frammanat.
– Det jag vill förmedla till er är att Finland vill ha en egen livsmedelsproduktion, och att vi även i framtiden bör och kommer att kunna använda vår största naturtillgång, det vill säga skogen.
Därmed underströk Blomqvist vikten av en fungerande och högklassig utbildning på alla stadier och på båda nationalspråken.
– Sett ur primärnäringarnas synvinkel måste vi ansträngas oss till det yttersta för att utbildningen skall vara attraktiv och följa sin tid, samt att lärarna skall vara möjligast kunniga.
Blomqvist påpekade även vikten av framtida intressebevakning, och SLC:s proportionellt stora inflytande med tanke på att endast 10 procent av landets bönder är svenskspråkiga.
– Lika viktigt som vår självförsörjning är det att vi har en intressebevakning också på svenska. Därför hoppas jag att också ni engagerar er. Det ger er innehåll och hjälper beslutsfattare i Finland att fatta kloka beslut.