Minna-Mari Kaila om CAP27:
”Största förändringen av
EU:s jordbrukspolitik på 25 år”
Jord och skogsbruksministeriets överdirektör Minna-Mari Kaila inledde sitt anförande på SLC:s fullmäktigemöte i Esbo med att, så här dagen efter självständighetsdagen, påminna om att det är bra att vara självständig, inte minst då det gäller jord- och skogsbruket samt livsmedelsproduktionen överlag.
CAP27:s programperiod inleddes den 1 januari 2023 och Kaila sammanfattade den första tiden.
– Också om EU-kommissionen ursprungligen lovade medlemsländerna större beslutanderätt och enkelhet, komplicerade EU:s ramvillkor och de nationella politiska mål som valts vid beredningen av reformen, säger hon.
Kaila använder rätt så kraftfulla ord när hon beskriver övergången från föregående CAP, EU:s gemensamma jordbrukspolitik, till den nuvarande.
– Det här är utan tvivel fråga om den största förändringen av EU:s jordbrukspolitik på 25 år, säger hon.
Mycket kritik från jordbrukare
Utbetalningen av EU-bidrag för nötkreatur från detta år till nästa år har orsakat mycket kritik från jordbrukare som står inför likviditetsutmaningar.
Situationen är mer utmanande på AB-området än på C-området eftersom en del husdjursrelaterade bidrag redan betalats ut.
– Den förskjutna stödutbetalningstidtabellen har testat jordbrukarnas betalningsförmåga och tålamod, erkänner Kaila.
Livsmedelsverket har snabbt byggt upp ett satellitövervakningssystem för åkerskiften.
– Det finns fortfarande mycket att utveckla, men det första årets resultat har varit goda. Jordbrukarna har tagit mobilapplikationen i bruk på bred front, säger hon.
Förändringar av CAP-planen tidskrävande
Överlag kan Kaila berätta att processen för att ändra den finländska CAP-planen tar mycket tid. Just nu utreds redan ändringsbehoven 2025.
De senaste förändringarna av den finländska CAP-planen har godkänts av EU-kommissionen den 31 oktober 2023 och ändringarna träder i kraft från ingången av 2024.
En sådan förändring är ett undantag från kravet på växtföljd enligt villkorligheten vid odling av ren havre, en annan sak är lindring av kastreringsvärk som en ny åtgärd inom ersättning för djurens välbefinnande (smärtstillande medel avvänds dagen efter kastreringen). Det här berör lagen om djurskydd, som träder i kraft vid ingången av 2024.
– Det är viktiga saker för oss, för att säkerställa vår matproduktion som trots allt ska vara jordbrukspolitikens viktigaste uppgift, och också den gemensamma jordbrukspolitikens, säger Kaila.
Den gröna omställningen är på gång
Ansökan om jordbrukets investeringsstöd öppnades på våren och enligt Kaila har det kommit in många ansökningar, särskilt energiinvesteringar har varit populära.
– Det här visar på att den gröna omställningen inom jordbruket framskrider i rask takt. Jordbruket är en del av lösningen, inte ett problem.
Investeringarna i produktionsbyggnader var ändå mindre än väntat och den huvudsakliga orsaken antas vara oron gällande avskogningsförordningen samt den generellt sett dåliga lönsamheten inom jordbruket.
Investeringsbehovet kvarstår dock.
– Vi behöver investeringar i stället för den produktionskapacitet som försvinner, säger hon.
Behövs nya jordbrukare
Nya lantbruksföretagare behövs också. Enligt Naturresursinstitutet Lukes prognos kommer det att finnas cirka 28.500 gårdar kvar 2030 och den genomsnittliga åkerarealen kommer att ligga på 80 hektar.
Nyligen höjdes startstödets belopp och statsborgen blev också möjlig i samband med startstödet. Med hjälp av dessa åtgärder försöker man stöda nya lantbrukare i början av sin karriär.
Regeringsprogrammets åtgärder stöder varandra och är parallella. Det finns den landsbygdspolitiska redogörelsen, strategin för livsmedelsproduktionen, tillväxtprogrammet för livsmedelsbranschen samt konkreta åtgärder för jordbrukets lönsamhet och utvecklingsutsikter (härstammar från MAKA-rapporten).
– Alla de här programmen och strategierna stöder förstås varandra. Företagen och industrin måste dra nytta av det här. De är trots allt de som håller i nycklarna till livsmedelsexporten, säger hon.