Mjölkproducenter gör
många mindre investeringar
för att optimera produktionen

Det byggs inte många nya ladugårdar för tillfället. Men trots det råder det inte stiltje på fältet. Många mjölkproducenter renoverar, investerar i ny teknik och gör satsningar för bättre djurvälfärd för att optimera produktionen.

– Branschen har inte stagnerat utan det sker mycket ute på mjölkgårdarna i Finland. Framtidstron för många är stark och det märks bra inom vår verksamhet, säger Mikael Pettersson, försäljare på NHK Group i Karleby.

Det byggs just nu inte många nya ladugårdar i Finland, men det är trots det fullt upp på NHK, som har drygt 200 anställda och verksamhet på tolv orter. Enligt Pettersson är en stark trend att mjölkproducenterna investerar i teknik som optimerar produktionen.

– Många gårdar som för tio år sedan satsade på mjölkningskarusell eller -station har de senaste åren satsat på mjölkningsrobotar. Det görs dels för att spara energi, få högre avkastning och produktion samt bättre uppföljning, berättar han.

De senaste åren har NHK sålt cirka hundra Lely-robotar och prognosen för 2023 är att det blir ett normalt år.

– Efterfrågan på mjölkningsrobotarna har kanske minskat en aning i år, men det ser ändå ut att bli ett riktigt bra år. Överlag är det mindre aktivitet när det inte byggs många nya ladugårdar, men just när det gäller ny teknik har det varit livligt.

Många som satsar på ny teknik gör det också för att öka djurvälfärden, enligt Pettersson.

– Med fri kotrafik ökar djurens välmående och det bidrar också till att produktionen ökar. Samtidigt investerar många i nya madrasser i båsen, vilket också förbättrar djurvälfärden. Många av våra kunder upplever att de här förbättringarna ger en bättre mjölkavkastning, säger han.

Gödselseparering i ropet

En annan teknik som är i ropet på fältet är gödselseparering.

– En gård med tre robotar producerar 10.000 kubikmeter gödsel. Genom att separera gödseln får man tillgång till cirka 2.000 kubikmeter strö, vilket räcker åt hela anläggningen. Genom att separera gödseln blir alltså gården självförsörjande på strö och sparar tusentals euro på att inte behöva köpa in strömedel, förklarar Pettersson.

De finska jordbrukarna har genomgått många år av tuffa och ovissa tider. Pandemi och krig har drivit upp kostnaderna och det har förändrat kundernas beteende mycket.

– Det märks att alla är mera eftertänksamma inför en investering. I synnerhet räknar kunderna mycket mer för att verkligen vara säkra på att investeringen lönar sig. Ur mitt perspektiv som försäljare är det intressant för vi hjälper dem med att göra beräkningar så att vi verkligen kan motivera det potentiella köpet.

Kriserna har enligt Pettersson gjort kunderna professionellare.

– Verksamheten ute på gårdarna är professionellare i dag, de är mera medvetna. Nu är det inte längre bara att gå till banken och få lån utan finansiärerna har också blivit hårdare. Kalkylerna ska hålla och det har bidragit till att producenterna tänker mycket mera ekonomiskt.

En annan förändring i takt med att räntorna börjat stiga är att kunderna börjat konkurrensutsätta bankerna.

– Tidigare kanske en kund av tradition vände sig till en bank, men i dag är det vanligt att de kollar med flera olika. Även NHK erbjuder finansiering och kunderna frågar verkligen om räntenivån. Det har också lett till en öppenhet med den egna ekonomin som inte fanns förr. I dag diskuterar vi med kunderna öppet om ekonomin på gården och det är viktigt med en bra dialog så att de får veta vilka möjligheter och begränsningar som finns, berättar Pettersson.

Avskogningsförordningen påverkar negativt

NHK Group erbjuder också helhetslösningar för nya ladugårdar, det så kallade Robora-konceptet. Just nu byggs bara en ny ladugård i Österbotten, men det kunde vara betydligt fler än så, menar Pettersson.

– År 2024-2025 finns flera nybyggen som är planerade att sättas igång bara finansieringen håller. Men det som sätter käppar i hjulen för många projekt nu är avskogningsförordningen. Det har verkligen ställt till det för många.

EU:s avskogningsförordning betyder i korthet att ingen skog kan avverkas för byggandet av nya produktionsanläggningar.

– Förordningen påverkar utvecklingen av mjölk- och köttsektorn mycket hårt. Det är helt snedvridet hur den slår ut när det inte får avverkas en hektar skog för byggandet av en ny anläggning, men däremot kan en aktör avverka 400 hektar för byggandet av en solpark, säger Pettersson.

Och fortsätter:

– Det här är ett exempel på hur jordbruket som bransch svartmålas och just här i Österbotten blir det ett problem när det finns mycket skog. Men många som har planer på att bygga måste nu vänta och se och utreda om det finns åkermark att bygga på.

Valio ska snart sänka mjölkpriset med fyra cent per liter. En sänkning kom också i våras och det är ett trendbrott efter att priset steg mycket i fjol när produktionskostnaderna sköt i höjden.

– Det är klart att det är negativt för hela branschen när producentpriserna kommer ner, konstaterar han.