SLC:s mjölksamarbetsgrupp höll möte i slutet av mars. På agendan stod EU:s förordning om F-gaser, LFA-bortfallet samt hur handeln allt aktivare går in för sina egna märken.
Först på agendan stod information från Brysselkontoret gällande EU:s nya förordning om F-gaser.
– Mjölktankar med fluorerade gaser, det vill säga de kylmedel vi använder idag, kommer att förbjudas. Koldioxidkylning blir det nya, men i dagsläget har vi nästan inga sådana tankar i bruk, säger mjölksammarbetsgruppens ordförande Mikael Österberg.
EU:s nya F-gasförordning trädde i kraft i mars 2024 och begränsar försäljningen av produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser. Inom mjölksektorn innebär detta att nya mjölktankar från och med 2025 måste drivas med naturliga kylmedel såsom koldioxid och propan.
De gamla tankarna kan användas fram till 2029, men får från och med 2025 endast påfyllas med återvunna och regenererade kylmedel.
– Det handlar om en potentiellt stor kostnad för mjölkproducenterna, speciellt då värdet på den gamla utrustningen sjunker till noll.
Österberg påtalar att mjölktankar kan inkluderas i investeringsstödet i och med ladugårdsinvesteringar, men att investeringsstödet inte innefattat endast ett tankbyte.
– Det skulle vara önskvärt att vi fick en ändring här och att det här skiftet kunde ingå i investeringsstödsprogrammet.
Bristande stödpolitik måste åtgärdas
Under mötet behandlades även stödpolitiken. Jord- och skogsbruksministeriets beslut om en utbetalning på 1 miljon euro till nötkreatur på AB-området uppfattas av samarbetsgruppen som otillräckligt.
– Efter att LFA-kompensationsersättningen föll bort blev vi utlovade ett stöd som skulle täcka minst hälften av bortfallet. Nu utbetalas en miljon euro, då sektorn skulle behöva åtminstone det dubbla, säger Österberg.
Även de försenade stödutbetalningarna behandlades.
– Det här gäller ju i allra högsta grad på AB-områdets mjölksida. Inte ens ett förskott kom ut under fjolåret, vilket har lett till likviditetsproblem. Det här måste åtgärdas.
Handelns märken pressar producenterna
Mjölkmarknaden är volatil. Enligt Österberg har prissänkningarna på EU-nivå avstannat, och även i Finland hoppas man nu på att priserna hålls stabila.
– Hoppeligen får vi draghjälp från den europeiska marknaden. Men ännu vet vi inte hur exporten påverkas av problemen i Suezkanalen och hamnstrejkerna.
Österberg påpekar även att det sänkta världsmarknadspriset lett till ökad konkurrens från Sverige.
– När priset kom ner började de svenska mjölkproducenterna värna om sin hemmamarknad och sänkte priserna. Vi som har exporterat till Sverige har fått lite hårdare konkurrens.
På den inhemska marknaden är det främst handelskedjornas starka position som oroar då handeln kör fram sina egna märken allt starkare.
– De har satt i en ny växel, vilket gör att våra märkesprodukter är pressade. Produktutvecklingen som vi gjort inom sektorn kopieras snabbt och säljs sedan billigare.
S-gruppens nyliga beslut om att köpa in billigare danskt kött till sina butiker utgör enligt Österberg ett förspel till en utveckling som kunde drabba även mjölksektorn.
– Vi hoppas därför att de lagstiftningsreformer som utlovats i regeringsprogrammet går framåt, men det finns ju en viss brådska om man skall få det åtgärdat inom rådande mandatperiod.