Att bevara naturliga livsmiljöer för fiender till organismer som skadar våra grödor kan vara en ren vinstaffär för lantbrukaren. Men ibland leder det tvärtom till större angrepp eftersom också skadegörarna gynnas. Det visar en stor internationell studie som 154 forskare från bland andra Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet har bidragit till. Eftersom det fortfarande finns starka skäl för att bevara natur i jordbrukslandskapet är det viktigt att ta reda på när angreppen kan förväntas minska respektive öka.
Många studier visar att det går att minska angrepp från skadegörare på grödan genom att bevara eller återskapa naturliga miljöer för deras fiender. Exempelvis är spindlar och rovinsekter i Sverige bättre på att kontrollera havrebladlöss i varierade landskap med stor andel naturbetesmark och vall.
I Costa Rica gynnas insektätande sångfåglar av skog vilket leder till minskade problem med kaffebärborren, en av de svåraste skadegörarna på kaffe.
Men hur generellt är detta mönster?
Inga entydiga svar
För att analysera det har projektet som letts av forskare från University of California sammanställt data från 132 studier från mer än 6.700 platser i 31 länder, bland annat Sverige.
Från SLU har Mattias Jonsson, Riccardo Bommarco och Giovanni Tamburini på Institutionen för ekologi och Örjan Östman på Institutionen för akvatiska resurser bidragit till studien.
Analysen visar att det varierar mycket mellan olika platser, grödor och skadegörare. Ofta stämmer det att omgivande natur minskar skadorna på grödan, eftersom de naturliga fienderna blir fler.
Men i lika många fall gynnas även skadeorganismerna av att det finns natur i landskapet, vilket gör att skadorna inte minskar utan till och med kan öka. För forskarna var det ett överraskande resultat.
– Fortfarande finns goda argument för att bevara naturliga livsmiljöer i jordbrukslandskapet. Till exempel har det visat sig vara odelat positivt för pollinering och det har också stor betydelse för att bevara biologisk mångfald. Men just när det gäller effekten på skadegörare är bilden mer komplicerad än vi har trott, säger Mattias Jonsson som ingick i den grupp som utformade projektet.
Studien visar tydligt att det inte går att ta fram en enkel rekommendation som passar alla typer av landskap och jordbruk.
Mer detaljerad kunskap krävs
– Nu går vi vidare och undersöker de faktorer som bestämmer under vilka förhållanden och för vilka skadegörare som naturliga miljöer i landskapet är bra eller dåligt för växtskyddet, säger Mattias Jonsson.
Databasen som skapats i projektet ska byggas på med fler studier så att informationen blir ännu bredare när det gäller grödor, det omgivande landskapet, jordbruksmetoder, naturliga fiender och skadegörare.
Med mer detaljerad kunskap kan man ta fram modeller som gör att lantbrukare och beslutsfattare kan förutsäga när en naturvårdsåtgärd kan minska skadorna och när det riskerar att leda till större angrepp. Detta är också viktigt att ta hänsyn till exempelvis när EU utformar stöd till jordbrukare.
– Det handlar inte om att minska på naturen i jordbrukslandskapet. Däremot är det viktigt att ha data på samband mellan till exempel landskapstyp och skadegörare för att kunna göra en realistisk riskvärdering. Om man kan förvänta sig att skadorna ökar måsta man vara beredd att sätta in andra åtgärder för att motverka angreppen, säger Mattias Jonsson.
Ett exempel på skadegörare där det redan i dag finns tillräcklig kunskap är fritflugan som angriper framför allt havre och vårvete. Lantbrukare får högre riskpoäng i skogs- och mellanbygd just på grund av det där finns mer övervintringsplatser för flugorna i gräsmarken.
Studien har publicerats i PNAS (Proceedings of National Academy of Sciences in the United States of America).