Skogskurs 1 Webben
Skogsdiskussioner under fältvandringen på Stornäset. Från höger skogsvårdsföreningens instruktör Kristian Holmström samt systrarna Elise Lundin och Elina Lindfors. Längst till vänster Elof Donning.
Tema

Naturskyddsområde med
kalhygge blev söndagsutflykt
för skogsägare

Det är driv i stegen och drag under gummistövlarna när Ålands skogsvårdsförenings verksamhetsledare Torbjörn Björkman och skogsvårdsinstruktören Kristian Holmström vandrar runt på Stornäset i Kastelholm för att visa ett tjugotal kursdeltagare hur skogar kan skötas.

– En väldigt fin kurs, berömmer Elise Lundin när hon efter två teorilektioner inomhus får lära sig mera om skogsvård ute i naturen.

Lundin är uppvuxen i skärgårdskommunen Föglö Sonboda på en gård med cirka 140 hektar skog och har varit med om både slyröjning och skogsplantering.

– Men för att hantera motorsåg behöver man lära sig lite mera, tycker hon.

Hon är en av totalt 32 deltagare som anmälde sig till Ålands skogsvårdsförenings kurs där verksamhetsledaren Torbjörn Björkman och skogsvårdsinstrukturen Kristian Holmström berört det mesta om skogar och skogsvård.

De har också berättat om lagstiftningen som styr skogsbruket, möjligheter till ekonomiskt stöd för olika åtgärder samt gett viktiga tips inför virkesförsäljning.

– Vi har gått igenom allt om skogsskötsel från slyröjningar till gallringar, slutavverkningar och nyplanteringar, men något intyg över genomgångna ”högskolestudier” ger vi inte, kommenterar Björkman.

Skogskurs 2 Webben
Skogsvårdsföreningens instruktör Kristian Holmström med en tallplanta som behandlats för att avskräcka snytbaggar. Närmast bakom Ingvar Berglund (till vänster) och skogvårdsföreningens verksamhetsledare Torbjörn Björkman. I bakgrunden Lars-Johan Mattsson och Emilia Ekström.

”Skogen alltid en bra investering”

Exkursionen går till marker nära golfbanan i Kastelholm. Där äger landskapet ett område som enligt Björkman blev skyddat efter att intresseföreningen Stornäsets vänner bildats för att den åländska golfbanan inte skulle få utvidgas till ett område som anses ha stora naturvärden.

– Men med vissa begränsningar får ett normalt skogsbruk ändå bedrivas inom naturskyddsområdet, berättar Björkman.

Första anhalten är ett skifte med närmare hundraårig skog och även en del omkullvräkta trädstammar och torra granar som helt klart varit utsatta för angrepp av granbarkborrar och andra insekter.

– En avverkningsmogen skog, men det är alltid skogsägaren själv som bestämmer vad som ska ske med hans eller hennes skog. Ska den exempelvis vara ekonomiskog eller kanske utnyttjas som strövområde eller användas för jakt?

Björkman hävdar att det alltid lönar sig att köpa och investera i skog.

  Det finns ett stort och växande intresse för skogen för jakt och andra fritidsaktiviteter. Nya skogar tillverkas inte heller. Tvärtom minskar skogsarealerna hela tiden.

Skogskurs 3 Webben
Ett kalhygge med sparade lövträd. Fast den avverkade ytan är ganska vidsträckt blir hygget ändå inte så dominerande eftersom det synliga området begränsas av bergskammen till vänster. Och längst bort har man vid avverkningen lämnat en tio meter bred ”kappa” längs strandlinjen. Närmast kameran från vänster Andreas Söderlund, Kajsa Sundberg och Jalo Syrjälä.

Glupska granbarkborrar

I den gamla storskogen finns en hel del torra och nerfallna träd som kanske fallit offer för den glupska granbarkborren, som ökat kraftigt på Åland efter den svåra stormen Alfrida natten till andra januari 2019.

Kristian Holmström berättar att det finns barkborrar av många olika arter. En del av dem angriper också tallar.

– Värsting är den åttatandade granbarkborren, som liksom andra barkborrar doftar sig fram till torra och försvagade träd.

Angripna träd bör helst fällas och transporteras bort från skogen före början av augusti medan den nya yngelgenerationen fortfarande finns kvar i trädet.

– Men det är lättare sagt än gjort eftersom också skogsföretagarna tar semester på sommaren, påpekade Björkman.

Han berättade att det också finns skogsägare som låter såga upp barkborrsangripna torra träd.

– Det är inget fel på virket.

Skogskurs 4 Webben
Sex olika skogstyper besöktes under skogskursens fältvandring. Här berättar Torbjörn Björkman om landskapets lärkskog i Kastelholm. På hösten är lärkträden vackra, men något skogligt och ekonomiskt värde kan en skogsägare knappast räkna med.

Nyplantering enda förnyelsealternativet

Skogsfackmännen konstaterar att i den gamla skogen som är fältvandringens första anhalt är kalavverkning och nyplantering det enda realistiska alternativet.

Det aktuella skogsskiftets mark är alltför bördig, vilket innebär att gräs och ormbunkar snabbt tar överhanden ifall man försöker få fram ny skog enbart via fröträd.

– Dessutom är skogen här så tät att det inte finns några träd med tillräckligt stora och fina kronor för att duga som fröträd.

En sak som också kan vara värd att beakta är att trädens fröproduktion varierar från år till år. På Naturresursinstitutet Lukes hemsida finns uppskattningar om vilka år som förväntas bli bättre eller sämre för fröproduktionen.

Stjäla tips av grannen

Ett av Torbjörn Björkmans många tips när skogsägaren ska bestämma sig för vilka trädslag som ska planteras på ett skifte är att titta på vilka träd som ser ut att trivas och må bra i grannens angränsande skog.

– Det som växer bra på andra sidan rågränsen fungerar sannolikt också i din skog.

Grundregeln vid skogsplanteringar är att plantera både gran och tall för att få blandskogar, som bättre klarar stormar än renodlade gran- eller tallplanteringar. Numera rekommenderas också en mindre andel gran just med tanke på granbarkborren.

I blandskogen ska det också finnas björk, men de behöver normalt inte planteras utan riskerar tvärtom att snabbt ta överhanden och kväva nyplanterade gran- och tallplantor.

Senast fem år efter en nyplantering ska området röjas och då ska all lövsly bort. Däremot ska man vid senare gallring spara rönnar, sälg och aspar, fick kursdeltagarna lära sig redan under föreläsningarna.

Skogskurs 5 Webben
Kaffepausen var uppskattad vid en av Stornäsets strövområdes välutrustade grillplatser.

Bättre markberedning med grävmaskiner

Under fältvandringen förevisades också ett kalhygge som avverkades på vintern i fjol. Där gjordes markberedningen med grävmaskin i höstas inför årets skogsplantering.

– Vi har också högläggare, men markberedningen blir bättre med grävmaskin. Då får man också möjlighet att jämna ut djupare spår efter skogsmaskinerna, förklarade Torbjörn Björkman.

Kristian Holmström demonstrerade hur enkelt plantorna sätts i marken med hjälp av planteringsrör.

Skogsvårdsföreningen har både planteringsrör och korgar för plantorna att låna ut, men fackfolket rekommenderar ändå större skogsägare att skaffa sin egen utrustning.

– Fast allting var bättre förr och de planteringsrör som säljs i dag är tyvärr sämre än de gamla, erkände Björkman.