Utvärderingen av skärgårdspolitiken som beställts av jord- och skogsbruksministeriet är färdig. Målet för utvärderingsrapporten är att bidra till att genomföra det gällande nationella skärgårdsprogrammet och lägga en grund för beredning av framtida perioder och program. Ett ytterligare mål är att ta fram synpunkter på hur skärgårdspolitiken borde utvecklas i framtiden. Man förväntar sig att skärgårdspolitiken förnyar sig och positionerar sig visavi andra centrala politikområden.
Enligt utvärderingen ska skärgårdstilläggen i fortsättningen fastställas med hjälp av en tydlig indikator som bygger på antalet svagheter i skärgårdsförhållandena samt på antalet personer som bor i skärgården. Indikatorn bör vara oberoende av de administrativa gränserna för att skärgårdskommunbenämningarna ska kunna slopas. På det sättet får man en klar långsiktig indikator för skärgårdsförhållandena.
Forskningsdirektör Petri Kahila vid centret för kommunal och regional forskning Spatia vid Östra Finlands universitet påpekar att när man definierar begreppet skärgårdsbefolkning ska man beakta multilokalitet och fritidsinvånare. När det gäller statsandelar ska man också se på skärgårds- och fjärrortstilläggen och hur de överlappar varandra. Vattenförhållandena och kommunernas olika förhållanden ska beaktas bättre än i nuläget.
Enligt utvärderingen är öronmärkning av skärgårdstilläggen, vilket skärgårdsborna hade önskat, inte motiverat. Kommunerna ska dock förbättra transparensen när det gäller användningen av skärgårdstilläggen. Detta ska ske på eget initiativ samt genom att kommunerna sprider och utvecklar god praxis.
Den styrande effekten av skärgårdsprogrammen som innehåller riktlinjer för att införa skärgårdspolitiken i praktiken, är obetydlig. Programmen påminner mer om en kom-ihåg-lista, säger Kahila. Han tillråder att programmens mål och riktlinjer för utveckling utkristalliseras och ställs i prioritetsordning.
Utvärderingen framhäver skärgårdstrafikens viktiga roll i utveckling av skärgården. För att skapa tillräckliga förutsättningar för att utveckla skärgårdens vitalitet och dra nytta av skärgårdens styrkor, ska man se på verksamhetsmodellerna inom skärgårdstrafiken fördomsfritt.
Enligt utvärderingen ska samarbetet mellan de olika politikområdena utvecklas mer än tidigare. Skärgårdspolitikens lokala dimension ska stärkas ytterligare i samverkan med Leadergrupperna och de lokala fiskerigrupperna. Skärgårdsdelegationen ska fortsätta arbeta på samma sätt som hittills.