– I bästa fall kan parkens maximala produktion vara sex gånger större än Kristinestads totala elbehov, säger EPV Energis verkställande direktör Rami Vuola
Med sina 34 kraftverk är Ömossa vindkraftspark störst i sitt slag i Finland. Det långsiktiga arbetet med att skapa det vidsträckta produktionsområdet började för tio år sedan. Den tjugonde september var det dags för officiell invigning.
Väderförhållandena var minst sagt perfekta för invigning av en vindkraftspark. Det knakade och brakade rejält i tältstrukturerna när de kraftiga kvällsvindarna fick fart. Tidvis närmade sig vindstyrkan tjugo meter i sekunden.
Någon större folklig uppslutning och trängsel blev det ändå inte när Ömossa vindkraftspark invigdes officiellt denna blåsiga höstkväll.
Förutom att lyssna till några tal och inmundiga korv och kaffe kunde besökarna bland annat bekanta sig närmare med modern kraftverksteknik inne i en av vindmöllorna.
Hur som helst är vindkraftsparken i Kristinestads sydligaste by onekligen en mäktig skapelse som på frapperande vis sticker ut i det enformiga skogslandskapet mellan Kristinestad och Björneborg. De 210 meter höga elproducerande ”stålfåglarna” är 34 till antalet och utspridda på cirka 2.000 hektar som i sin tur besitts av sextio markägare. Geografiskt sett handlar det om en sträcka som är 27 kilometer lång.
Vindkrafttekniken utvecklas, produktionskostnaderna sjunker
Ömossa vindkraftspark är EPV Energis fjärde industriella vindkraftpark.
– Nu får Kristinestad den här nya parken samtidigt som det gamla kolkraftverket i staden läggs ner. Vindkraft är framtidens energikälla. Tekniken fortsätter att utvecklas på det här området och produktionskostnaderna sjunker dessutom, sade Rami Vuola, verkställande direktör för EPV Energi.
– Det handlar i det här fallet om lokalt producerad, utsläppsfri och förnybar energi. Det här alternativet har visserligen sina brister. Men det går att leva med dem, framhöll Vuola.
Vuola framhöll att den sysselsättande effekten under vindkraftparkens uppbyggnads- och installationsskede har motsvarat 150 årsverken. Totalt har det kostat 200 miljoner euro att bygga parken.
– I bästa fall skulle den här parken med sina 34 turbiner kunna nå upp till 400.000 megawattimmar per år produktionsmässigt. Jämförelsevis uppgår hela Kristinestads elbehov till 62.000 megawatt. Det finns alltså kapacitet att täcka sex småstäders energibehov.
– Vår ambition med den här vindkraftssatsningen är att åstadkomma en långvarig energiproduktion utan subventioner, betonade Rami Vuola under sitt tal.
”En vinstaffär för Kristinestad”
Patrick Ragnäs, ordförande för stadsfullmäktige i Kristinestad, betecknar Ömossa vindkraftspark som en ren vinstaffär för Kristinestad.
Förutom den saftiga fastighetsskatt som Kristinestad kammar hem på grund av vindkraftsparkens tillkomst har bygget haft andra positiva konsekvenser för lokalsamhällets vidkommande.
– Under uppbyggnaden fick många branscher i den här trakten ett klart uppsving. Positivt är också till exempel de hållbara skogsvägar som har skapats i terrängen. De är till stor nytta också framöver, poängterade Ragnäs.
Själva konstruktionsarbetet föregicks av en byråkratisk långdans som inleddes redan 2008. I september 2012 godkände stadsfullmäktige den nya delgeneralplanen för det berörda området och i maj 2013 beviljades bygglov. Först i maj 2015 vann besluten till slut laga kraft.
– Det har förekommit visst motstånd under behandlingstiden. Det är typiskt i fråga om såna här projekt. Kritik har riktats också från finlandssvenskt håll. Man har främst bekymrat sig både om närmiljön och miljön överlag. Det senare är för övrigt ganska svårt att förstå, sade Ragnäs.
Patrick Ragnäs tillade att flera andra tilltänkta vindkraftsområden är aktuella planeringsobjekt i Kristinestad för närvarande.
– En del byggen kommer kanske att förverkligas medan andra förblir planer, sade Ragnäs.
EU-parlamantarikern Miapetra Kumpula-Natri (SDP) anser att satsningar på rena och förnybara energikällor är mycket relevanta inte minst med tanke på den moderna hållbarhetsfilosofin och kommande generationers livsmiljöer.
– Vägen mot en renare energiproduktion är lång och framstegen sker stegvis. Att minska utsläppen av koldioxid är ett globalt mål. Enligt aktuella EU-direktiv är målsättningen att 32 procent av energiproduktionen i unionen ska ske med rena och förnybara energikällor år 2030.
– Ömossa vindkraftpark är ett modernt bygge som man vill se i Finland och världen. Jag hoppas att liknande ”Ömossaprojekt” kan förverkligas i Finland framöver, sade Kumpula-Natri.
