Markägare bör inte göra något förhastat i samband med tecknande av arrendeavtal för byggen av solkraftsparker. Istället bör man göra jämförelser och ha god koll på olika villkor. Bland annat rekommenderas diskussioner markägare emellan och konkurrensutsättningar.
Vilka frågor bör markägare beakta i arrendeavtal för solkraftsparker? Så löd en av huvudrubrikerna under ett solkraftswebbinarium i SLC:s, IBV Suomis och Jordägarnas Värderingscentrals (numera Arvolex Oy) regi den 23 januari.
– För närvarande finns det kraftiga variationer mellan olika arrendeavtal. Det är rena vilda västern helt enkelt. Det finns inte någon enhetlig reglering som bäst. Miljöministeriet har dock inlett en lagstiftningsprocess om uppförande av kraftverk och främjande av solenergi, säger Pipsa Mörn, chefsjurist på Jordägarnas Värderingscentral.
Det gäller att komma ihåg att ju friare formulerat arrendeavtalet är desto större är rörelseutrymmet för arrendetagarens egna tolkningar, betonar Mörn.
– Exempelvis kan det under processens gång hända att ett stort arrendeområde krymper i praktiken. Detta kan leda till att områden i utkanten faller bort och inte berättigar till ersättningar.
– Likaså bör avgränsningen och olika villkor för arrendeområdet klargöras. Om det finns buffertzoner och skuggområden där det bedrivs odlingsverksamhet, vem ansvarar i så fall för eventuella skador på värdefulla maskiner i solkraftsparken?
Samarbete mellan markägare att föredra
Eftersom erbjudna arrendeavtal och arrenden varierar mycket i samband med solkraftsparkbyggen rekommenderas det att berörda markägare för diskussioner sinsemellan, gör konkurrensutsättningar och helst anlitar expertis.
På ersättningssidan finns det olika alternativ: indexjusterade fasta arrenden, produktionsbaserade arrenden som baseras på elförsäljningen eller olika hybridmodeller. Utbetalningar av bonusersättningar förekommer också.
– Markägarna kan även begära att arrendetagaren sammanställer dokument med kalkyler där det framgår när olika belopp och ersättningar kommer att betalas ut, säger Mörn.
Några andra centrala avtalspunkter som kan vara värda att fundera över:
– Kontrollera att arrendeavtalet inte sträcker sig utanför arrendeområdet. I en del avtal har det förekommit villkor som berör hela fastigheten istället för arrendeområdet.
– Syftet för markanvändningen ska klarläggas. Liksom andra eventuella aktiviteter på området, till exempel laddning av personbilar från battericontainrar.
– Tidsbundna avtal kan inte sägas upp om inte annat stipuleras i avtalet.
– Rätten till att erhålla jord- och skogsbruksstöd upphör när besittningsrätten till markområdet övergår till arrendetagaren.
Södra Finland och kustområdena mest idealiska för solkraft
Den inhemska solenergiaktören IBV Suomi, grundad 2020, tillhör det tyska energibolaget IB vogt som hittills har uppfört 130 solkraftsparker. Största delen av anläggningarna återfinns runt om i Europa.
Det första stora finländska solkraftsparksprojektet började byggas i IBV Suomis regi i Kaland i Nystad i maj 2023.
Anna Eriksson, projektutvecklingschef på IBV Suomi, beskriver solkraften allmänt som en oändlig, pålitig och hållbar energikälla. Det är därtill ett ekonomiskt lönsamt alternativ som medför extra fastighetsskatt för berörda kommuner.
– Efter byggnadsskedet genererar solkraftsparkerna i motsats till vindparker inte störande buller. Eftersom solparkscellerna är maximalt tre-fyra meter höga påverkas inte landskapsbilderna heller nämnvärt.
– Projekten har dessutom en betydande sysselsättande effekt speciellt under konstruktionsskeden då hundratals personer utför monteringar, infrastrukturbyggen och elarbeten, säger Eriksson.
Erik Lönnfeldt, markanvändningschef på IBV Suomi, säger att bolaget söker relativt enhetliga, lättbebyggda och plana och förstås soliga markområden på cirka 100 hektar.
– Södra Finland och kustområdena är de mest lämpliga zonerna för solkraft. Till exempel finns det bättre förutsättningar i Karleby än i Ilomants, trots att den senare orten ligger längre söderut, säger Lönnfeldt.
– Markområdena bör ligga i närheten av en 110 kV elstation. Områdena bör också betecknas som möjliga för solkraftsprojekt i gällande landskaps- och generalplaner, tillägger Lönnfeldt.
Långa arrendetider
Det handlar om tidsmässigt utdragna arrendeavtal och upp till 40-åriga driftsprojekt.
För markägare kan även ersättningar för eventuella skador och inkomstbortfall bli aktuella. Markägarna ska också komma ihåg att det är arrendetagarna som ska betala anknutna fastighetsskatter.
– Vid sidan av indexjusterade arrenden är produktionsbaserade arrenden bundna till elens försäljningspris eller avkastning. På sistone har fasta arrenden varit mera populära på grund av att elpriserna har fluktuerat kraftigt, säger Lönnfeldt.
IBV Suomis och Jordägarnas Värderingscentrals presentationer om solkraft och avtalsfrågor ur markägarperspektiv har publicerats på SLC:s webbplats på adressen slc.fi/material, där även modellen för markarrendekontrakt for solkraftspark finns. Medlemmar kan ta del av materialet genom att logga in.