Experter från Norges största avloppsreningsverk Veas var förra veckan på Åland för att se hur man med hjälp av trumkompostering och granbark snabbt kan omvandla avloppsslam till luktfri biogödsel och jordförbättringsmedel. Och de verkade mycket nöjda.
– Återvinning är framtiden! Vi måste sluta att lagra reningsslam som enbart avfall, kommenterar Veas utvecklingsingenjör Rune Holmstad.
Han hade en nyckelroll under testet på Åland eftersom han samlade prover som körts genom trummorna i olika temperaturer och varierande tider.
Tillsammans med Mats Tuvesson som är vd för European Composting System AB i Enköping i Sverige är Rune Holmstad närmast entusiastisk när han håller fram en näve av den svarta biokomposten så att reportern själv får snusa sig till att det inte luktar alls.
Holmstad tycker också att rädslan för tungmetaller och medicinrester i slamkomposten är överdriven.
– Men i avloppsvattnet som kommer till reningsverken borde det inte få finnas annat än skit, piss och toapapper, påpekar han.
Blanda slam och biokol
European Composting Systems ECS AB har utvecklat trumkomposteringssystemet QuantorXL som är den första kommersiella metoden godkänd av Jordbruksverket i Sverige för kompostering av gödsel enligt EU:s förordning för animaliska biprodukter.
Det optimala enligt Tuvesson är att blanda trummans kompost med biokol, som har flera klimatnyttor och användningsområden.
Tack vare sin struktur är biokolet ett utmärkt jordförbättringsmedel, som minskar bevattningsbehoven och förbättrar odlingsförhållanden samt renar dagvattnet från tungmetaller och andra oönskade ämnen.
– Det trumkomposterade slammet och biokolet har olika egenskaper och den bästa effekten får man genom att blanda in 1-3 procent biokol i den hygieniserade biokomposten, förklarar Holmstad.
Godkänt inom hela EU
Veas är Norges största reningsverk och tar hand om avloppsvattnet från ca 700.000 personer i Oslo samt kommunerna Bærum och Asker strax sydväst om den norska huvudstaden.
Bærums kommun skryter med att vara ”Norges klart rikaste kommun, med den största andelen miljonärer och har också landets högsta utbildningsnivå”.
Det var alltså inget problem att hosta upp det behövliga antalet norska kronor när företaget Biogas Systems vann Veas upphandling för en stor komposteringsanläggning där ECSAB levererar Quantor XL trumkomposteringssystem.
Rune Holmstad konstaterar att det handlar om en ”mellanstor” investering för Veas del.
Tuvesson påpekar att Quantor XL-systemet är godkänt av Jordbruksverket i Sverige enligt EU-parlamentets reglemente och animaliska biproduktsförordning enligt validering om minst 52 grader och minst 13 timmars tid i trumman. Systemet är även godkänt för kategori 3-avfall.
– Trumkomposteringen uppfyller dessutom Svenska Naturvårdsverkets hygieniseringskrav för reningsverksslam. Därmed är systemet enligt Sveriges forskningsinstitut RISE godkänt inom hela EU, säger Mats Tuvesson.
Test på Åland med norskt granbarksflis
För att försäkra sig om att komposteringstesterna på Åland kunde genomföras i tillräckligt höga temperaturer hade Veas också låtit frakta 400 kubikmeter granbarksflis till Ålbiocoms anläggning med trumkompostering i Sund Gunnarsby där testerna genomfördes.
– I Finland och Sverige används ju den mest flisen för uppvärmning, påpekar Øystein Moursund som är senior projektledare vid Veas.
Han konstaterar också att reglerna varierar i Norge, Sverige, Finland och på Åland beträffande vilka tider och temperaturer som krävs för att slam från avfallsverk ska anses vara hygieniserat.
– Kraven är väldigt höga när det i vissa fall förutsätts att bioavfallet ska hettas upp till 70 grader i 1 timme trots att Jordbruksverket i Sverige anser att 52 grader i 13 timmar räcker till, säger Moursund.
Grövre åländskt flis
Testerna med upphettning under varierande tider och med olika höga temperaturer pågick under fyra dagar vid Ålbiocoms anläggning, där ägaren Bengt Karlsson under flera år har trumkomposterat slam både från reningsverket i Mariehamn och chipsfabriken i Saltvik Haraldsby.
Testerna gjordes både med granbarksflis från Norge och flis från Ålands Skogsindustrier vid Färjsundet i Finström.
– Granbarken från Norge verkar vara lite mer finfördelad medan det finns mera trä i det åländska fliset. Man kan till och med se att det är skillnad på färgen när flishögarna står nära varandra, förklarar Karlsson.
Också kommunala avfallsbolaget Stormossen Ab i Kvevlax norr om Vasa har haft kontakt med Ålbiocom för ett besök på Åland.
Säkerhetschefen Per-Olof Holm som ansvarar för bolagets kompostjord berättar att avsikten var att få testningen utförd under vinterns kallaste period i januari-mars.
– Men testet blev aldrig förverkligat eftersom vi hade varit tvungna att transportera allt material i form av rötrester, riskross, hästgödsel och annat från Kvevlax till Sund och för tillfället är testningen lagd på is, säger Holm.