NSL:s Anders Wiksten:
Precisionsodling handlar om
att placera sina insatser rätt

– Precisionsodling går ut på att få rätt insats på rätt plats i rätt tid, säger Anders Wiksten, som är växtodlingsrådgivare på Nylands Svenska Lantbrukssällskap.

Inom precisionsodling kan man exempelvis genom automatstyrning minska bränsleförbrukningen och undvika att köra överlappningar.

Med sektionsautomatik på växtskyddssprutor och gödselspridare går det att minska på dubbelbehandlingen och därmed skapa inbesparingar.

Med hjälp av gödslingskartor kan odlaren vidare säkerställa att gödseln verkligen sprids ut på de platser där den behövs.

CAP kan snabbt betala för automatstyrningen

Enligt Wiksten blir automatstyrningen allt vanligare. Automatstyrning betyder att maskinen styr sig själv, förutsatt att odlaren angett körlinjen. Detta kan göras med hjälp av planeringsprogram där fältgränser och körlinjer anges varefter filerna flyttas över till styrningssystemet. Då vet maskinen var gränserna och vändtegen är.

– Jag rekommenderar dock att man själv kör in fältgränsen och anger körlinjen. Det har nämligen visat sig att nerladdad information från Vipu kan ge kast på upp till två meter i fältgränserna. Om vi då exempelvis har en växtskyddsspruta med automatik så sprutar den i diket eller i skogen.

Numera finns det ett stort utbud av olika automatstyrningar, och enligt Wiksten har de förmånliga alternativen ökat under det senaste året.

– De kommer ofta från Kina och i jämförelse med de etablerade märkena så kan man få dem till halva priset. Deras växande popularitet tyder på att de lär fungera, resonerar Wiksten.

Även om odlaren köper ett system i normalprisklass är det inte fråga om någon oöverkomlig investering. Enligt uträkningar från 2021 kan en automatstyrning på 7.500 euro som införskaffats till en hundra hektars gård betala sig tillbaka på fyra till fem år.

När uträkningen gjordes var bränsle- och insatspriserna lägre, men samtidigt är det idag möjligt att få stöd för införskaffande av automatstyrning.

I den nya CAP-planens ingår miljöersättning på 45 euro per hektar, vilket på en hundra hektars gård betyder 4.500 euro per år. Enligt Wiksten kan jordbrukaren därmed räkna med att en automatstyrning som kostar 10.000 euro betalar sig tillbaka på några år.

– Det man alltid bör fundera på vad ens behov är idag och vad man kan bygga på, men också beakta behov som kan uppstå i framtiden. Om ens befintliga maskiner är förberedda för automatik så är det också relativt förmånligt att automatisera dem.

Enligt Wiksten är det också bra att kontrollera om nya maskiner som anskaffas till gården är kompatibla med andra redskap och hur de kan automatiseras. ISOBUS-maskiner torde kunna kommunicera sinsemellan, men gällande serieportstyrd utrustning bör man kolla med tillverkaren hur de passar ihop med diverse redskap.

Skydd mot exceptionella säsonger

– Inom precisionsodling är det centrala att genom datainsamling från olika håll kunna skapa en översiktsbild som sedan analyseras för att kunna optimera verksamheten. Hit hör skördekartor, gödslingskartor och data från väderstationer som nederbördsmängd och temperaturer.

Skördekartering är något som enligt Wiksten borde tas i användning i högre grad.

– Det är ett effektivt sätt att med hjälp av skördekartor observera avkastningen och jämföra den med gödslingen och ens planerade skördemål. Då hittar man lätt problemställen på skiftet.

Enligt Wiksten har odlaren under exceptionella säsonger stor nytta av precisionsodling just för att det blir så viktigt att placera insatsen rätt.

– Under senaste årens torra somrar skulle man ha kunnat köra en delad gödselgiva och sedan med hjälp av gödslingskartans biomassaindex se var det lönar sig att tilläggsgödsla och var det inte längre lönar sig att satsa.

Som med all teknik finns vissa små begränsande faktorer. Då man gör upp gödslingskartor enligt satellittjänsternas biomassaindex kan enligt Wikström vildvuxet ogräs göra att växtligheten ser bättre ut än vad den verkligen är.

– Då gäller det att gå ut på fältet och kolla hur växtligheten ser ut i verkligheten, för ogräs vill man ju inte gödsla.

Tekniken utgår från tanken

Wiksten ser ett stadigt växande intresse för precisionsodling, som ofta hänger ihop med att prisnivåerna och väderförhållandena skapar en efterfråga på maximal nytta och inbesparingar.

– Vanliga frågor handlar just om tilläggsgödsling, satellittjänster och andra investeringar. Det som överraskat mig positivt är att precisionsodlingen intresserar också äldre odlare som vill optimera sin verksamhet.

Den fullständiga automatiseringen låter dock ännu vänta på sig, enligt Wikstens uppskattning åtminstone 5-10 år.

– Autonoma maskiner har vi ännu inte, det vill säga att man skulle kunna sitta hemma vid köksbordet och se på när traktorn kör ute på åkern. Dessutom är skiftena mindre och mera oregelbundna i Finland vilket kan skapa problem också den dagen de autonoma maskinerna är här.

Bonden kommer således att behövas i traktorhytten en tid framåt ännu. Wiksten poängterar ändå att det lönar sig att med små steg sakta bygga upp sin teknik.

– Precisionsodling handlar ändå inte bara om automatisering och skärmar, utan om att odlaren börjar fundera över hur rätt insats skall placeras på rätt plats i rätt tid. Tekniken utgör en förlängning av den här grundläggande tanken.