Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete med Projekt EkoNu ekologiska sortförsöken i havre, korn och vårvete redan sommaren 2012. Sedan dess har samarbetet fortgått och 2020 såddes ekoförsök för nionde året i rad.
Nedan presenteras förhandsresultaten från 2020 års ekologiska sortförsök.
Hela rapporten med tabeller samt info om tidigare års resultat, bilder från försöksfältet med mera hittas på: www.ekonu.fi/category/ekosortforsok/.
Sortval i ekologisk odling
Sortvalet har precis som i konventionell odling stor betydelse även i ekologisk odling. Det är dock inte alltid samma parametrar man tittar på och egenskaper som eftersträvas.
Avkastningen är alltid viktig, men sjukdomsresistens är en faktor som har större betydelse i ekologisk odling. Vid högt ogrästryck eller om man saknar möjlighet för ogräsåtgärder som till exempel ogräsharvning eller radhackning, är förmåga att konkurrera med ogräs genom exempelvis strålängd, bladmassa och snabb tillväxtförmåga viktigare egenskaper än avkastningspotentialen.
Det är även essentiellt att redan vid sortvalet ta hänsyn till vad grödan ska användas till.
Sortförsöken är många på konventionella sidan, likväl är det viktigt att också följa hur samma sorter reagerar under ekologiska odlingsförhållanden med lägre kvävenivåer, ett högre ogrästryck, skadeinsekter och sjukdomar. Syftet med våra ekologiska sortförsök är att kunna ge svar på dessa frågor.
Ekologiska sortförsök 2020
Eftersom ekologiska försök bör utföras på en ekologisk gård så är våra ekoförsök utstationerade hos en ekobonde. Från år 2015 har försöken såtts på Stefan Widlunds gård i Påvalsby, Lovisa. Stefan föder upp skotsk höglandsboskap (Highland Cattle) och har odlat åkrarna ekologiskt sedan 2010. Vanligen sår vi våra ekoförsök efter vall i växtföljden, men årets fält hade en annorlunda odlingshistoria. Vall fanns på skiftet 2017, 2018 växte där spannmål och 2019 bondböna.
Markkarteringen visade mullrik mellanlera med pH 6,1. Mangan och svavel var på försvarlig nivå, övriga näringsämnen på tillfredställande och god nivå. Sortförsöken varken tilläggsgödslades eller ogräsharvades.
Sortlistan är den samma som 2019, sammanlagt tretton kornsorter, tolv havresorter och tretton vårvetesorter ingick i årets sortförsök. Sådden skedde sent, närmare bestämt den 29:e maj.
Början av maj var kall, och mitten av maj förde med sig ostadigt väder som i sin tur sköt fram försökssådderna till slutet av maj. Försöket såddes i varm jord och vältades två dagar senare, 31.5.
Uppkomsten var jämn och i slutet av juni kom det en mycket varm och torr period som stressade grödorna att gå i ax tidigt (speciellt tydligt påverkades kornet). Försöken tröskades 18 och 27 september.
Avkastning, protein och hektolitervikt (HLV) 2020
Medelskörden för vårvetet i sortförsöket var relativt bra och stannade i år på 3.489 kilogram per hektar, högst medelskörd hade Kreivi (4.015 kg/ha) och lägst Leidi (3.058 kg/ha).
Medelproteinet var 11,1 procent och varierade från 9,8 procent (Leidi) till 13 procent (Quarna). Medel hektolitervikt låg på 76,7 hl/kg och falltalen varierade från 197 (Anniina) till 339 (Krabat).
Havrens medelskörd blev som väntad god och stannade på 5.218 kg/ha. Högst medelskörd hade Steinar (5.869 kg/ha) och lägst Meeri (3 994 kg/ha), medelproteinet var också här 11,1 procent. Hektolitervikten för havre var i medeltal 52,8 hl/kg och variationen var från 50,5 (Steinar) till 54,5 (Canary).
Vi har även i år gjort DON-analys på havren i sortförsöket, några prover gav utslag men alla sorter klarade ändå livsmedelskvalitet som för havre är 1,75 ppm. Observera att ”nollvärdet” i DON-mätningarna tidigare var <0,5 ppm och nu från hösten 2020 är det med nya noggrannare mätmetoder <0,25 ppm, vilket också gör att fler prover gett utslag.
Kornet klarade sig lite sämre i år, men kom ändå upp till en medelskörd på två ton (2.015 kg/ha). Högst medelskörd hade igen sorten Arild (3.117 kg/ha) och lägst Alvari (1.256 kg/ha).
Medelprotein var 10,6 procent med en variation från 9,5 procent (Crescendo) till 12,5 procent (Wolmari). Medeltal för hektolitervikten var 58,74 kg/hl och stärkelsen 61,1.
Förutom ekosortförsöket som kort redovisades ovan fanns på försöksskiftet även ett demoförsök med bland annat gamla lantsorter, spelt och naket korn, samt ett odlingstekniskt ekoförsök i vete.
I år bestod det odlingstekniska försöket av sju stycken försöksled där vi bland annat använt åtgärder som bladgödsling, sortblandning och jordförbättringsmedlet Sobac Quaterna® Terra UAB. Det odlingstekniska försöket följdes med noggrant under växtsäsongen.
På våren och försommaren gjordes N-sensormätningar i fältet, vi skickade in bladprover för växtanalys och vi gjorde en uppföljning från rutorna med hjälp av jordprover på hösten efter skörden. Mer info på EkoNu 3.0:s hemsida.
TEXT & FOTO
Micaela Ström
Projekt EkoNu 3.0
