Förändringar i jordabalken är att vänta noterar SLC:s miljö- och markpolitiska utskott vid sitt senaste möte. En arbetsgrupp har kommit med förslag som bland annat innefattar att man i framtiden också kan göra fastighetsinteckningar i vattenområden. Det här är befogat noterar utskottet bland annat för att havsvindkraftens betydelse ökar.
Dessutom ska vissa andra mindre ändringar göras, bl.a. ska klara fel i fastighetsregistret i framtiden kunna ändras snabbare och med mindre byråkrati. Under diskussionen framkom att Lantmäteriverkets tjänster är dyra och att SLC bör driva på att priset på tjänsterna ska hållas på en rimlig nivå.
Inlösningslagen kommer troligen snart på utlåtande och ersättningen vid tvångsinlösning förväntas öka.
Lagstiftningen om öppenhetsregistret, i dagligt tal ”lobbarregistret”, träder också i kraft. Lagen föreskriver att de som bedriver påverkanskommunikation och rådgivning inom påverkanskommunikation som riktar sig mot riksdagen och ministerierna ska registrera sig och rapportera sina kontakter regelbundet. Då kutymen utkristalliseras blir det möjligen behov av att skicka enkla instruktioner också till SLC:s förtroendevalda.
Utskottet noterade att SLC:s ungdomsutbildning i skoglig intressebevakning ordnades med en första etapp den 20-21 mars. Intresset för utbildningen har varit rätt stort och utskottet konstaterade att det finns ett behov av att stärka kunnandet kring intressebevakning I skogsfrågor. Ett bra initiativ som fått god respons.
Markanvändnings- och bygglagen reformeras
Under senaste regeringsperiod skulle markanvändnings- och bygglagen reformeras. Slutligen beslöt regeringen att dela på lagen i en bygglag – som godkändes under den senaste riksdagsperioden – och en lag om områdesanvändning, den sistnämnda sköts över till den här riksdagsperioden.
Lagen ska innehålla bestämmelser om målen för områdesanvändningen, om planläggningssystemets struktur och om havsplanering. Enligt regeringsprogrammet ska landskapsplanerna vara mindre detaljerade och markägaren ska få initiativrätt i fråga om general- och detaljplaner och det ska också vara möjligt att ha en partnerskapsbaserad planläggning mellan markägaren och kommunen.
Senare kommer det lagstiftning med bestämmelser om genomförande av planer och om markpolitik. Gränsdragningen är kanske inte helt klar här och det vore bra om lagarna kommer samtidigt på utlåtande. SLC följer med utvecklingen och då lagförslagen kommer på utlåtande finns det behov av att in få synpunkter av medlemmarna på det här till SLC.
En annan fråga som dykt upp i diskussioner är att man i landskapsplaner och i generalplaner försöker föra in bestämmelser om ekologisk kompensation. Utskottet anser att sådana inte bör införas. Eventuell ekologisk kompensation bör ske på frivillig väg och är inte en fråga för samhällsplaneringen.
Biodiversitetsfärdplanen
SLC:s ocvh MTK:s biodiversitetsfärdplanen publicerades den 1 februari. Nu ska planen verkställas, ett steg i taget. I diskussionen underströks vikten av att vi gjort en sådan här färdplan och betydelsen av mångfaldsfrågor.
Det konstaterades också att mottagandet inom vår egen organisation varierat. Det är viktigt att markägare får ersättning för åtgärder som sträcker sig över det vanliga och förorsakar kostnader. Vi ska inte gärna ha flera olika former av certifikat och miljömärken som kan skapa onödig byråkrati.
Rapporten publicerades på engelska i Bryssel den 2 april.
Arbetet med den nationella biodiversitetsstrategin fortskrider. Ännu finns det öppna frågor som till exempel om det ska nämnas hektarmål för skydd gammal skog eller OECM-områden (other effective area-based conservation measures).
Då strategin har behandlats på politisk nivå kommer den att sändas på utlåtande, kanske innan sommaren, och det är viktigt att skogssektorn gör utlåtanden om strategin.
EU-val och -frågor
SLC har publicerat sitt EU-vals program som i första hand finns endast på nätet. En mindre upplaga kommer att göras för att sändas ut till de olika partiernas EU-kandidater.
I programmet lyfts de gröna näringarna fram. EU bör skapa förutättningar för en lönsam, hållbar och växande matproduktion, samt skapa en stabil grund för ett skogsbruk som sträcker sig över flera mänskogenerationer och bidrar till vårt välstånd genom förnybara råvaror.
Programmet är uppdelat i fem områdeshelheter: Jordbruk-Skogsbruk-Energi-Landsbygden-EU:s utvidgning.
EU:s avskogningsförordning väcker allt starkare kritik från olika intresseorganisationer, bland annat från skogssektorn och från livsmedelssektorn, och från medlemsländer. En stor del av kritiken riktas mot kommissionen som inte kunnat ge närmare tillämpningsdirektiv och inte heller har utvecklat sitt datasystem ”Traces” så att det lämpar sig att användas.
Lagförslaget i Finland ska vara klart i maj och då sändas på utlåtanderunda. Fortfarande kvarstår en lång rad helt öppna frågor, bl.a. på hurudan regional nivå man ska ange härkomsten (t.ex. landskap, kommun, markägarnivå) för de produkter som omfattas av avskogningsförordningen, dvs. nötkreatur, kakao, kaffe, oljepalm, gummi, soja och trä.
Jord- och skogsbruksministeriet har slagit fast att i rotaffärer eller då man säljer slaktdjur av nötkreatur så är det köparen som är den första som sätter varan på marknaden. Med andra ord är det skogsbolagen och slakterierna som i dessa fall har det byråkratiska ansvaret. I leveransaffärer och vid virkesförmedling blir frågan lite knepigare att tolka och denna tolkning bör ännu göras.
Anders Portin informerade på mötet om situationen för restaureringsförordningen så som den var då mötet hölls. Texten här är skriven i efterhand.
Avsikten var att miljöministrarna på sitt möte den 25 mars formellt skulle ha godkänt förordningen som redan behandlats i trilogi mellan kommissionen, rådet och parlamentet. På slutrakan visade det sig lite överraskande att ett flertal länder motsätter sig förordningen och en del länder, bland annat Finland, skulle rösta blankt. Ärendet drogs därför bort från föredragningslistan.
I nuläget verkar det högst osannolikt att ett godkännande beslut görs innan EU-parlamentsvalet.
Vidare diskuterade utskottet sina arbetsformer och mötenas struktur och innehåll för att de på bästa sätt ska gagna organisationen och utnyttja det kunnande som finns bland utskottets medlemmar. Utskottets nästa möte hålls som ett närvaromöte den 18 oktober i Helsingfors.
Thomas Antas
Utskottsordförande