Efterfrågan på energivirke är nu så pass stor att energiavverkningar kan gå på plus till och med utan stöd. Det är dels de höga priserna på fossila bränslen samt slutet på importen från Ryssland som inverkat på priserna. Energiavverkningarna är också bra för skogsvården. Om man har ytor med unga bestånd som tidigare försummats kan man inhämta en del av den tillväxt som gått förlorad.
På en sju hektars yta i Lovisa utför maskinförare Yngve Malmström en energiavverkning. Den fungerar samtidigt som vård av en litet överårig ungskog.
Figuren är inte helt vanlig: björk dominerar stort med inslag av klibbal. Gran eller tall finns det mycket litet av och då närmast i enstaka dungar.
– Avsikten är att det här ska bli björkskog, som ska producera björkmassaved och senare björkstock, säger arbetsledare Svante Rikberg vid Södra Skogsreviret. Priset på björk har blivit så pass mycket bättre att man bra kan satsa på det trädslaget.
Stammarna är inte bara rena för kvistar de är också raka, åtminstone de flesta. Är här månne ont om älgar och andra hjortdjur eller har björken förekommit i övermått?
– Det är troligtvis det senare som är fallet, säger Svante Rikberg. Nu har björkarna i alla fall nått en höjd, där de får vara i fred för hjortdjuren.
Marken är bördig, men terrängen är milt sagt stenig. Några dagars köld har gjort att det är stadigt underlag på de steniga kullarna men i svackorna är marken ännu blöt.
Yngve Malmström lägger björkarnas toppar i körspåren som underlag för skördaren och senare skotaren. Han tar bara slanorna till vara.
Behöver inte sortera stammar
För att underlätta arbetet med skördaren har en förhandsröjning av det klenaste virket utförts.
Att arbeta med skördaren är inte så påfrestande i den ojämna terrängen, men utkörningen med skotaren blir antagligen ganska skumpig.
– Det går i övrigt bra att jobba här men man måste vara försiktig så att man inte träffar stenarna med sågen, säger Yngve Malmström.
Maskinen han använder är en traditionell skördare med såg. Många av de klena träden måste han kapa ganska högt uppe eftersom stenarna är i vägen. Det blir å andra sidan lite högre stubbar kvar för mångsidigheten.
Aggregatet på skördaren har samlarknivar som gör det lättare att samla ihop flera träd åt gången. Yngve Malmström samlar de klena träden i ett knippe och kapar dem sedan i fem meters slanor.
– Fördelen med de här energiavverkningarna är att man kan lämna allt i samma hög, man behöver inte sortera stammarna, säger han.
Går försiktigt fram
Yngve Malmström går försiktigt fram, beståndet lämnas ganska tätt.
– Det är för att det ska finnas kvar träd också efter snöskador under de närmast kommande åren, förklarar Svante Rikberg.
Det stämmer förvisso att björkens krona måste ha utrymme för att trädet ska växa till sig, men samtidigt måste man gallra försiktigt och ofta.
Efter tio års tid torde figuren här således vara mogen för följande gallring.
Bra ekonomi
Med skördaren är det fullt möjligt att utföra energiavverkning och gallring av massaved samtidigt.
– Normalt hugger man massaved från första gallringar. I fall där skogen är så klen och största delen av stammarna är underdimensionerade som i den här figuren, så är det i alla fall lönsammast att hugga allt till energi och sedan återkomma efter tio års tid med en gallring av massaved, säger Svante Rikberg.
När man tittar på de stammar som står kvar efter att Yngve Malmström har varit framme, kan man bra föreställa sig att här kommer att stå en fin grov björkskog senast när följande gallring är gjord.
Den här figuren börjar tydligen vara klar, men det finns flera i samma skog, så han stannar kvar här ännu i en månads tid.
Borde gå på plus
Nästa år ändras villkoren i stöden för skogsförbättringar. Det så kallade Kemerastödet försvinner och i stället införs Metkastödet. Metka är en förkortning av finskans ”metsätalouden kannustejärjestelmä”, incitamentsystem för skogsbruket heter det i den svenska lagtexten.
– Så pass god ekonomi är det i alla fall i energiavverkningar just nu, att skogsägaren inte får en räkning efteråt, inte heller fastän avverkningen skulle vara av det klenare slaget, säger Svante Rikberg.
Det är efterfrågan på energived som skjutit i höjden, bland annat på grund av prishöjningarna på fossila bränslen och för att importen från Ryssland har stoppats totalt.
Den stigande efterfrågan har givetvis inverkat på priset.
Bra också för skogsvården
För den som har en figur där vården av plant- eller ungskog har blivit efter skulle det med andra ord vara rätt läge att beställa en energiavverkning.
Den är inte bara lönsam utan man kommer också åt att delvis ta igen det som tidigare försummats i skogsvården.
– Det är förvisso bara delvis, understryker Svante Rikberg. Man bör nog utföra röjningar i både plant- och ungskog för att skogen ska ge riktigt bra avkastning på lång sikt.
Det här syns i själva verket på en del av den aktuella figuren, där en röjning utförts med röjsåg för ett antal år sedan. Här är beståndet glesare och stammarna redan grövre. Skillnaden är tydlig när man jämför ytorna på platsen.
– Men också fastän ungskogen lämnats oröjd, så är det betydligt bättre att energiavverka än att låta bli, säger Svante Rikberg.
Det bästa är att gå igenom de enskilda ytorna till exempel tillsammans med skogsvårdsföreningens kontaktperson och se vilka åtgärder som är bäst.
– Vår uppgift är ju att se till att skogsägaren har ekonomi i sitt skogsbruk men också att beakta speciella önskemål eller värden, till exempel lämna vissa enskilda träd eller trädslag kvar.