Ny prognosmodell ger exaktare
uppskattning av vargstammen
Vargstammen kan för tillfället bestå av kring 300 individer, vilket är ungefär hälften mera än i mars, visar Naturresursinstitutet Lukes nya prognosmodell. Ökningen är inte större än normalt, menar Lukes experter.
Vargstammen är nu med största sannolikhet 50 procent större än den var i mars, visar Naturresursinstitutet Lukes nya prognosmodell. Det betyder däremot inte automatiskt att stammen kommer att fortsätta öka, säger Samu Mäntyniemi, ansvarig specialforskare för utveckling av modellen vid Luke.
– Prognosen baserar sig på sannolikhet, och just nu är sannolikheten att stammen är större i mars 2019 än den var i år 50 procent, säger Mäntyniemi. Chansen att stammen minskar är alltså lika stor.
En fråga om sannolikhet
Med 90 procents sannolikhet är antalet vargar nu i november 228-311. Förra november uppskattades antalet till 193-277 individer.
– För november i år gynnar modellen lite större siffror än i fjol, men det är bara en uppskattning. Ser man på siffrorna kunde det i princip ha funnits över 270 vargar i fjol och bara 228 i år, men sannolikheten för det är liten. Med 80 procents sannolikhet är vargarna just nu flera än i november förra året, och med 20 procents sannolikhet färre.
Den nya datorprognosen baserar sig på finländsk och internationell forskningsinformation och material om vargar med halsband. För sannolikhetskalkylen används material om vargarnas valpproduktion från Finland och Sverige.
– Modellen räknar ut var det är mest sannolikt att nya par etablerar sig och får ungar. Data från TASSU-systemet och från vargar med halsband matas in, och olika händelseförlopp simuleras genom att ändra koefficienterna.
Till exempel kan man simulera 1.000 olika händelseförlopp där strövande vargar och nya par etablerar sig på varierande ställen. De mest sannolika händelseförloppen visar sig efter tillräckligt många simuleringar.
Nya revir främst i väst
När fjolårets valpar ger sig av från sina gamla flockar bildas nya revir.
– Enligt prognosen bildas de flesta nya revir i västra Finland, nära de befintliga reviren. Under sommaren hittar förra årets valpar mest sannolikt sina par nära koncentrationer av vargar.
Antalet vargpar ökar också därför efter sommaren, medan de vandrande vargarna minskar.
Enligt Mikael Luoma, viltchef vid Finlands viltcentral, kan den nya prognosen användas för att förhindra husdjursskador, eftersom det blir enklare att förutspå var nya vargpar kan förväntas röra sig.
– Där vi ser att vargpar kan tänkas bilda nya revir kan till exempel fårgårdar i området förvarnas. Det första året kan vargarna göra stor skada, och förhoppningsvis kan vi nu gardera oss bättre och samarbeta med kommuner och enskilda jordbrukare.
När hösten går över i vinter väntar svårare tider för vargarna då näringsbrist, sjukdomar och parasiter tär på stammen. Hur stammen klarar vintern klarnar först i mars nästa år.
Antalet valpar avgör
Att uppskatta hur många vargarna blir nästa år är svårt eftersom det inte går att gissa hur många valpar som kommer att födas.
– En varg får i genomsnitt 5 ungar, men det kan bli allt mellan 0-10. I genomsnitt ökar antalet vargar med 100 när de nya valparna föds, och nu i november utgör de ungefär hälften av stammen.
Däremot kan datormodellen som nu utvecklas användas för att precisera antalet retroaktivt.
– Med den information vi nu har kan förra årets vargantal för november preciseras ytterligare till 213-273 djur. Genom att ta bort de händelseförlopp ur datormodellen som inte förverkligades får man en noggrannare uppskattning.
Luke kommer att vidareutveckla modellen. I fortsättningen ska prognosen i slutet av året omfatta både vargar med halsband samt observationer som har registrerats i Tassu-informationssystemet också efter mars.