Ålands nya näringsminister Jesper Josefsson som får ansvaret också för jord- och skogsbruk brinner för entreprenörer och entreprenörskap.
– Och jordbrukarna är verkliga entreprenörer, kommenterade han när den nya landskapsregeringen i måndags presenterade sitt program.
Men några kommenterar om jordbrukarnas krav på motsvarande krisstöd som den förra landskapsregeringen gett åt mjölksektorn vill han ännu inte ge.
– Vi håller på att skolas in och jag har ännu inte hunnit sätta mig in i ärendet, var hans besked i onsdags.
Josefsson som bor i Saltvik Haraldsby var med sina 399 röster Åländsk centers största röstmagnet när han i höstas för andra gången blev invald i lagtinget. Men vid sidan om politiken känner sig 30-årige Jesper också en entreprenör som redan har drivit flera företag.
– I första hand är det just entreprenörskap som är min hjärtefråga, slår han fast.
Vill öka Ålands attraktionskraft
I gymnasiet blev han på allvar intresserad av IT och efter utbildning inom idrott- och hälsovetenskap i Falun jobbade han med ett tränings- och hälsoföretag som han startade redan under studietiden.
Han har ingen familjebakgrund inom jordbruk, men farfar Gunnar var liksom farbrodern Björn Josefsson självverksamma skogsägare. Björn var en av de första att plantera ny skog efter stormen Alfridas förödelse för fyra år sedan.
I den nya landskapsregeringen har Jesper Josefsson ansvaret för näringslivsfrågor med undantag för sjöfart samt miljö och digitalisering. När det nya regeringsprogrammet presenterades för medierna i direktsänd lokal-TV sammanfattade han sin politiska kärna med de tre orden: tillväxt, attraktionskraft och innovation.
Bland annat vill han göra Åland mer lockande som turistmål. Möjligheten för skogsägare att få nya inkomster via naturturism var en av de rekommendationer som konsultföretaget Tapio nyligen förde fram som ett sätt att öka det åländska skogsbrukets lönsamhet.
Havregrynsgröt med smöröga
Liberalernas ordförande Katrin Sjögren som är lantråd och därmed landskapsregeringens chef beskrev regeringsprogrammet ”som en tallrik havregrynsgröt”.
– Man står sig länge på havregrynsgröt och det finns både sylt och smöröga i gröten, förklarade hon.
Nygamla finansministern Mats Perämaa (Lib) var tydlig med att ålänningarna ändå måste bereda sig på någon form av svältkur eftersom landskapet de kommande sex åren ska spara totalt 24 miljoner euro eller sex miljoner per år.
Skärgårdstrafiken är enligt nya infrastrukturministern Camilla Gunell (S) ”den största utsläppsboven” och de tre regeringspartiernas ambition är att Åland före 2035 ska ha fem nya skärgårdsfärjor samt åtta linfärjor eller mindre frigående färjor för att bli fossilfritt och klimatneutralt.
Totalt handlar det om en investering på närmare 300 miljoner euro. Landskapsregeringen kommer att ansöka om extra anslag från staten för dessa investeringar.
Den första nya färjan hoppas landskapsregeringen ha i trafik redan under sin fyraåriga mandatperiod, men före det ska skärgårdstrafiken också överföras till ett särskilt bolag eller affärsverk, berättad socialdemokraternas ordförande Camilla Gunell, som utöver infrastrukturen också har klimatet och energin på sitt bord.