I tider då temperaturen ökar och nederbörden minskar, odlas allt mer durra på de europeiska fälten. Sädesslaget är glutenfritt och behöver lite vatten.
– Durra hjälper staten att spara på bevattning, då det i ett varmt land som Frankrike räcker med regnvatten, säger lantbrukaren Eudes Coutté söder om Paris.
På bara några år har sädesslaget durra exploderat i Frankrike, Italien och Ungern. Medierna rapporterar friskt om den nya trenden.
Det finns uppgifter om att durra blivit världens femte mest odlade sädesslag. I Frankrike har utvecklingen ökat med 35 procent på bara fem år, skriver man på sajten web-agri.
I tidningen La France Agricole uppmanar man landets jordbrukare att odla durra i ännu större utsträckning.
Populärt foder till boskap
Som ett bevis på utvecklingen, presenterade många lantbrukare sina stånd under den femtionionde internationella jordbruksmässan SIA (Salon international de l’agriculture) med just durra, även kallat sorghum.
Landets största mässa för lantbruk, lockade över 615 000 besökare under tio dagar.
– På kort tid har durra speciellt blivit ett populärt foder till boskap, eftersom det har en anmärkningsvärt hög näringshalt samt behöver lite vatten, förklarar lantbrukaren Eudes Coutté.
Eudes Coutté började odla durra för fyra år sedan, på en en större del av sitt 110 hektar stora lantbruk.
– Jag har nästan aldrig behövt bevattna mina åkrar. På så vis hjälper vi staten att minska vattenförbrukningen.
Han tänker på att jordbrukssektorn står för hela 50 procent av Frankrikes vattenförbrukning och att under tider med utbredd torka som under sommaren 2022 klarar sig växten trots torkan.
– I augusti och september förra året föll bara 15 millimeter nederbörd här söder om Paris. Det var mycket lite. Men inga problem för durran, säger han och berättar att den kräver lite gödsel och inga bekämpningsmedel.
– Växten verkar vara lika motståndskraftig som majs. Men det är klart, i modern tid har vi än så länge liten erfarenhet av den och man vet förstås lite om konsekvenser skulle kunna uppstå i framtiden, säger han.
I många länder var durra ett vanligt sädesslag fram till 1900-talets början. Men efter hand fick det ge vika åt bland annat majs, som ansågs vara mer lönsamt.
På senare år har durra främst odlats i Afrika, Argentina och USA.
Tar mycket plats
I ladugården plockar Eudes Coutté upp en säck durra som ska sås på åkrarna i slutet av april och berättar att i den finns 300.000 frön.
– Det behövs inte så många frön per kvadratmeter eftersom växten breder ut sig och tar mycket plats mellan raderna, förklarar han.
– När jag sår eller skördar används samma maskiner som med vete och korn, säger han och pekar på traktorns såmaskin.
Tillsammans med brodern Thibeault har Eudes tagit över lantbruket ”Ferme des frères d’armes” som ligger på en åker nära staden Etampes, 55 kilometer söder om den franska huvudstaden.
De är specialiserade på växtodling men kan inte leva på yrket utan har även andra yrken utanför gården som varit i släktens ägo under över 120 år.
I medierna berättas att durra även är en spannmål som kan ätas som ett komplement till kött, som ett tillskott i en sås eller även som en del av en sallad.
Flera franska matproducenter blandar det med ris i färdiglagade rätter.
Varianter för kallare klimat?
– Att införliva durra i kosten är en fördel, eftersom det är ett livsmedel som är rikt på komplexa kolhydrater, säger Eudes.
Närmare bestämt 69,8 gram per 100 gram spannmål.
Det innehåller även en del mineraler som kalium och kalcium vilket bidrar till starka ben och god kardiovaskulär hälsa.
– Durra är dessutom glutenfritt och därför lämpligt för personer med celiaki och andra typer av glutenintolerans. Vissa försiktighetsåtgärder måste dock vidtas vid beredningen för att undvika toxicitet, säger han.
I höga plantor, liksom solrosor, måste man dock vara försiktig under skördetiden, då även durra drar till sig många skadedjur. Fördelarna är dock att växten lockar pollinerande insekter.
Själv bakar Eudes bröd på sädesslaget och har även destillerat det som en likör.
Eudes Coutté berättar att franska forskare försöker framställa varianter som skulle kunna anpassa sig till kallare klimat som i Norden.
– Förhoppningsvis kommer det att fungera. En fördel för att nå upp på norra breddgrader som Finland är att durra kan sås sent på under våren.
