Nu söker Ålands Hushållningssällskap verksamhetstillstånd för djurförsök som en ny utväg för att nästa år få möjlighet att på Åland demonstrera hur virtuell stängsling fungerar på kor och får som betesdjur.
Enligt hushållningssällskapets vd Magnus J Stark handlar det inte om djurförsök i ordets egentliga betydelse. Det är i stället ett sätt att försöka lotsa projektet med virtuella halsband förbi de juridiska och byråkratiska hinder som landskapets miljöbyrå har ställt.
Landskapsregeringens numera avhoppade minister Alfons Röblom fattade i november i fjol ett beslut som både hushållningssällskapet och landskapets näringsavdelning uppfattade som klartecken för en demonstration. Social- och miljöavdelning polisanmälde däremot hushållningssällskapet redan innan halsbanden hade visats upp på Åland.
Den virtuella stängslingen innebär att man med hjälp av GPS-teknik markera djurens tillåtna betesområde på en karta utan att behöva slå ner stolpar och dra fysiska stängseltrådar. När djuren närmar sig gränsen hörs först en ljudsignal och ifall djuren inte vänder avges en elstöt som är svagare än från ett vanligt vallpojksstängsel.
Den nya stängslingsmetoden som är godkänd i Australien, Norge och Storbritannien skulle göra det betydligt enklare och billigare att utnyttja de närmare 7.000 hektar naturbeten som finns på Åland. Det skulle också gynna ett öppnare landskap.
Försök som svenska statens forskningsinstitut RISE gjort på Gotland och tester i samarbete med Tammerfors tekniska universitet i Lempäälä visade i somras att betesdjuren redan första dagen lärde sig att vända om genast när de hörde halsbandets ljudsignal.
– Nu ansöker vi om tillstånd för djurförsök tillsammans med forskningsinstitutet RISE som en garant för att försöken sker på ett behörigt sätt fast vår projektledare Diana Maximez med sin specialutbildning om djurs beteende redan har den kompetens som krävs, förklarar Magnus Stark.