Nordiska ministrar har invigt ett nytt nordiskt kunskapscenter för genetiska resurser i skånska Alnarp. Från NordGens nya hus kommer såväl frön som kunskap att spridas för att klimatanpassa och stärka konkurrenskraften hos det nordiska lantbruket.
Nordiskt Genresurscenter (NordGen) är de nordiska ländernas gemensamma genbank och kunskapscenter för genetiska resurser. Nyligen flyttade NordGen verksamheten till en ny klimatcertifierad byggnad som invigdes officiellt 4.4.
Deltog gjorde bland andra Sveriges landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg som klippte ett band tvinnat av ull från finnfår, ett av över 140 lantrasdjur som finns i Norden. På plats var även Norges lantbruks- och matminister, Sandra Borch; Finlands minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist samt Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki.
– Jag är glad att vara med att inviga NordGens nya lokaler, som ska ge de bästa förutsättningar för det helt unika arbete som görs här för ett hållbart Norden, säger Paula Lehtomäki.
I det nya centret kommer NordGen att satsa ytterligare på forskningssamarbete med universitet och privata företag för att bidra till framtidssäkring av det nordiska lantbruket.
– Det här huset inspirerar oss att skala upp satsningen på forskning och näringssamarbeten som krävs för att klimatanpassa och stärka konkurrenskraften i det nordiska lantbruket. Att vi bevarar den biologiska mångfalden och använder den på bästa sätt är avgörande för att vi ska kunna producera mat även i framtiden, säger Lise Lykke Steffensen, NordGens direktör.
33.000 fröprover
Under dagen bjöds besökarna på rundvandring i NordGens byggnad som bland annat rymmer frölaboratorium och ”Nordens viktigaste rum” där den nordiska frösamlingen bestående av drygt 33.000 fröprover bevaras i frysar.
NordGen deltar i många olika samarbetsprojekt och innehar även sekretariatet för det nordiska PPP-samarbetet, ett partnerskap mellan offentliga och privata aktörer för preebreeding, ett kostsamt och tidskrävande första steg när nya grödor ska utvecklas.
I ett delprojekt kartläggs egenskaper hos över 300 olika sorters potatis, kunskapen ska användas för att utveckla framtidens nordiska potatissorter som är bättre anpassade för att klara sjukdomar som blir vanligare när klimatet förändras.
– Klimatförändringarna påverkar oss alla och det är väldigt viktigt att de nordiska länderna samarbetar kring de stora utmaningarna vi har framför oss. De genetiska resurserna är en nyckel för att utveckla robusta grödor i framtiden, för att lyckas behöver vi öka kunskapsutbytet mellan privata och offentliga aktörer, säger Lise Lykke Steffensen.
Ett annat exempel är det fleråriga samnordiska projektet ”Vilda kulturväxtsläktingar” där våra grödors viktigaste släktingar i det vilda kartläggs. De viktigaste vilda växtarternas frön samlas också in för bevaring hos NordGen. Dessa vilda kulturväxtsläktingar kan bära på genetiska egenskaper som är betydelsefulla för att utveckla lantbruksgrödor som klarar torka, ihärdigt regnande och angrepp från insekter och sjukdomar bättre – problem som kommer att bli vanligare när klimatet förändras.
Gästerna fick även besöka NordGens växthus och titta på några av de växtplantor som ingår i årets fröodlingssäsong. I växthuset fanns också personal från NordGen Husdjur som berättade om projektet 3MC som bland annat syftar till att öka kunskapen om de hotade i fjällkoraserna i Finland, Norge och Sverige.
Sektionen NordGen Skog berättade om vikten av genetisk mångfald och kunskapsutbyte för att utveckla motståndskraftiga skogar.